Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/198

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
167

I Portugal och Spanien saknas de ingalunda. [1] Frankrike har ej så mycket store, som fast mera kostsame werk, ofta byggde högt op wid hwalfwet, ibland 2:ne i en Kyrka, hwilket ock är brukligt i flere Catholske Länder, derest sådane wid särdeles tillfällen nyttjas. [2] Italien har icke mindre kostbare werk, fast merendels smärre än i Tyskland, dock sällan med Pedal byggde, [3] förmodeligen, efter sådan inrättning icke anses så nödig der, som annorstädes hwarest Orgwerk i synnerhet brukas at bibehålla Församlingen wid en jämn

    nyare Kyrkor; Swenska Församlingen i London har nyligen fått et dylikt. 1726 antogs i London wid S:t Andre Kyrka, en blind Stanlej til Organist då han war 14 år; han säges egt en särdeles färdighet på Orgor och haft största tillopp af åhörare. I Heblejs i Ängland skall Musiken wara i mycket wärde. På wissa ställen har den deremot sine hatare. (Jemför p. 139) I de så kallade Mentinghouses, eller andre Secters Kyrkor, brukas ej Orgor.

  1. Orgwerken i Portugall och Spanien äro ej mycket store, men präktigt bygde.
  2. I Mets finnes 2 Orgwerk, hwarpå under Choral-sång ofta spelas til skiftes efter Catholska Kyrkans bruk: sådan Musik och sång säges wara mycket angenäm, kan ock icke utan särdeles rörelse afhöras.
  3. Af Italiens Orgbyggare skall en Luca Plasi i Perugia på 1500 talet, warit mycket hedrad. I sednare tider hafwa flere der gjort sig förtjente.