Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/208

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
177

på föränderligt sätt [1] lektes. At så Orgwerks spelning, som Choral-Sång, fordom warit regelbunden och haft nog behaglighet at förnöja åhörare, kunna wi sluta, särdeles emedan, som sagt är, (p. 145) mästa Lärdomen då bestod i konstig sång och Mässa. [2] I Klostren woro äfwen Orgor, ehuru man ej kan nämna flere bewis derom, än för S:t Clara. [3]

§. 4. Wid Reformations tiden blef så med Orgwerks spelning, som flere inrättningar en annan ordning, så at hwad til Guds lof, Församlingens nytta och upbyggelse, samt Gudstjenstens prydnad fants nödigt at bibehållas,

    Biskop Rhyzelii Episcop. p. 113 och Orgwerks Pred. p. 7. För dessa S:t Nils Orgor, hwars byggmästare war M. Jacob, betaltes 100 mark Danskt och et Silfwerbälte om 23 lod.

  1. ↑ Enl. p. 93, wore lekare och Spelmän alt et, hwadan ordet Orglekare upkommit. I Danmarks och Norges Kirke-Rituale säges, at Organisten leger.
  2. ↑ Om de Påfwiske inrättningar med Altarister, Choraler m.m. kan läsas i Dikmans Kyrko-Handl. p. 41. och 272. samt Dompr. Bälters Kyrk. Cerem. I Biskop Rhyzelii Episcop. p. 154, anföres något af Biskop Henrici stadga år 1272 med inscription: Ordinatio Chori committitur Scholastico, hwaraf ses i hwad wärde Musica Figurativa den tiden hölts vid Linköpings Schola.
  3. ↑ Herr Cancel. Råd. Berch täcks berätta, at han funnit anteknat en And. Benedicti såsom Organist i Clara Closter 1496, men samma år död och begrafwen i Gråmunke Clostret. (Jemför not. 7.)
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter.pdf/208&oldid=412817”