men förut warit i oskick, bekom genom rättsinte Lärares bemödande et bättre bruk och wärde. Ärkebiskopen Laur. Petri, i sina Kyrko stadgar och Ceremonier 1566, ansåg derföre Orgwerk ibland sådane nyttige inrättningar, som kunde efter behag brukas eller umbäras, men förkastade alt Påfwiskt föregifwande, at de såsom någon Religions nödwändighet borde bibehållas. I början upkom häröfwer olika meningar, men omsider blefwo dock Orgwerken i rätt afsigt gillade och nyttjade. [1] Något drögde likwäl innan sången på Modersmålet hant allment widtagas, hwarföre Musik och Orgwerks nyttjande wid Psalmers sjungande, ej på någon tid kunde blifwa allestädes lika, särdeles emedan nog sent tilgeck, innan med Sångböcker ock melodier hunnit komma til stadga; (se pag. 146) I Konung Gustaf I tid woro skickelige Organister, [2] som bewisar huru konsten at spela
- ↑ Om Wederdöpares buller i Stockholm 1524 och påstående at Orgwerken borde nedrifwas är nämdt p. 148. Widare ses Erk. Bisk. Spegels Kyrk. H. 1 D. p. 38, Bälters Kyrk. Cer. p. 195. och Laur. Petri Kyrk. Stadg. p. 65. &c. &c.
- ↑ En Laurens Organista, eller som han stundom kallas Larens Orge-lekare, har stått i mycken nåd hos Konung Gustaf I. och finnes af Archiwi Handlingar, at Konungen i Cammar- och myntsaker til honom utgaf sina befalningar. Man kunde häremot inwända; at sådant antingen warit Famille namn, eller at denne Lars förut spelat och
