Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/210

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
179

på Orgor då redan ansågs hederlig och nödig. At den sedan, dels genom infödde som rest utomlands, dels ock, af flere inkomne utläningar tid efter annan blifwit bragt til största anseende och utöfning, är redan anfört. (pag. 149) Återstår endast, at nämna något om Swenska Orgbyggeriets förkofran.

§. 5. Om Orgbyggarene för äldre tider ega wi ganska liten underrättelse. På 1500 talet har allena en och annan blifwit nämd. [1] det är dock troligt, at flere funnits, fast än deras minne likasom deras små werk förswunnit, hälst inga gamla antekningar derom nu mera äro at tilgå wid Kyrkorna. Men wid 1600 talets början tyckes, at Orgbyggare konsten blifwit något upöfwad, emedan då träffas åtskillige utlänningar, som på flere ställen i Riket anlagt byggnader, särdeles under Konung Gustaf Adolphs och Drottning Christinas Regering. [2] Flere små werk hafwa då blifwit

    endast då behållit Tituln såsom hörande til Kyrko-ståndet, på sätt som än fler mångestädes med Kyrko-wärds och dylika Characterer, men dertil gifwes ej anledning.

  1. Jemför not. 4 och 11.
  2. Ibland sådane införskrifne Mästare nämnes, Paul Müller som i Westerås byggt Orgwerk 1615, och sedan i flere Lands-Kyrkor i Dalarne. På Christianstads werk är tecknad Henric Cahman 1631. Göran Spett omtalas ifrån 1630 til 1660 såsom Orgbyggare i Fahlun, Örebro, och