Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/229

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

198

13. §. 2.) är och derföre stadgadt, huru man i Kyrkorna skall lofwa GUD med Sång, Spel och Musik, at med Orgorne och andre Instrumenter intet så långt utdragas, at församlingen deraf hindras i sin sång, hwilken bör ske ordenteligen och samdrägteligen, hwarken för hastigt eller långsamt. Ifrån Fastlags Söndagen til Påske Dagen innehållas med all Musik. [1]

    Vorurtheile won der Kirche Musik tr. 1753 Andern Abtheil. utom annat, uptagit och widlöftigt wederlagt, alla de inkast som kunna giöras emot Kyrko-Musik; har ock tillika der wisat, huru nödigt är, at derwid förekomma missbruk. I samma afhandling, von der beschaffenheit und Lebends-art der Musicorum lemnas Församlingarne en märkelig warning, at icke allenast wara mone om skickelige och wälfrägdade personers wäljande och nyttjande wid Sång och Musik i Kyrkorne, utan ock, at befordra dem til hederligt underhålld, så at de hafwa sin utkomst, och kunna förrätta sina göromål med lust och nöje, på det ingen anledning må gifwas til förklenlige omdömen om denne ädla konst och dess idkare. (Jemför p. 153 not. 19).

  1. I 1734 års project til Ny Kyrko-ordning (Cap. 13. §. 2) blef erinrat, huru wid Nattwardens begående bör innehållas med annan Musik, och allenast sjungas Psalmer under Orgel-spel. Likaledes påminnes, at enär någon Musik i Kyrkor anställes, (NB. med Sång) sådant bör ske på hwar och en Församlings modersmål. Äfwen förbjudes der Musik på stora Allmänne