Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/347

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

316

en sådan pipa giör henne en Octaw gröfre. [1] 2:o Utan lock med en särdeles invention nedåt, äro: Rör-Fleut, Flach-Kort-Spitz-Hohl-Fleut 8 & 4, samt Wald-Fleut 2. Hwartil äfwen räknas Fleutravairs, doch dependera alla desse pipors arbetande, af Orgbyggarenas wilkorliga inventioner. [2] 3:o Pipor med begge förenämde egenskaper,

  1. Untersats 16 f. kallas stämman när pipan är öppen, men gros gedagt eller Subbas 16, då den är täkt. Någre gifwa dem ock namn Borduna, men sist nämde liknar närmast Principal och bygges dem til understöd. Eljest hafwa desse stämmor olika mensur. Gedagt kallas den 8 f. men Fleut eller Gedagt-Fleut när den är 4 f. Untersats 32 f. med duble labia är präktig, och plär ställas på en apart låda äfwen som Cont Basun 32 f.
  2. Om stämmornas förändring i nyare Orgwerk mot de gamla, kunde mycket anmärkas, såsom: at någre st. i sednare tider aldeles blifwit bortlagde, och andre endast efter wissa förbättringar til namnet ombytte. På sådant sätt är och vox. virg. ej annat än Hautbois d’amour, Cymbel förbytte i Mixtur; Zinkor, Dulcianer, Krumhorn, Skallmejor, Sordunet &c. &c. i Cornetiner, Trumpeter, Basuner o. s. w. Hwarom widare kan läsas Prætorii Organographia. Fogelsång har warit en stämma i äldre werk, som bestådt af en blylåda med egen Canal och 3 eller 4 pipor, hwilka då wattn deri fylts, gifwit fogel-läte. Cymbelstierna finnas äfwen på någre ställen utan för werket öfwer P. satt i form af en stierna med intonerade bjällror, 3, 5 til 8 på hwar udd, til dess regering är et 4 kant iholigt qwarn hjul, som passar mot dess egen Canal; när registret öpnas, drifwer stiernan omkring, och gifwer et särdeles klang.