Den här sidan har korrekturlästs
317
äro: Qwintadena 16 och 8, så intonerade, at jämte klangen helt sagta deras Qwinta medwisslar. [1]
§. 8. Rör-pipwerk. [2] Dess pipor stå hwar för sig nedåt på egen stock, hwaräst är et halfrundt messings rör, hwarpå et löst liggande messingsblad är passadt, som kallas tunga; så wäl
- ↑ Anmärkes, huru Intonera är en konst at gifwa piporna starkare eller swagare ton, och bör den i begge händelser wara, så mycket möjeligt är, accurat och jämn, så at den ena ton ej blir stark och den andra swagare. Af intonation beror en tons starkhet mera, än af wädrets styrka, ty på et swagt wäder kan man intonera en pipa starkt, och twärt om.
- ↑ Rörwerken förlora sin stämning wid hwart wäderskifte, och måste piporna derföre af Organisten som oftast stämmas, men labial eller Fleutwerket behåller sin stämning i flere år, bör dock af Orgbyggare ränsas och stämmas, enär sådant behöfs, som i utlänska orter merendels sker hwart 10 eller 15 år, at werket ej må försämras. Genom försummelse deraf, hafwa flere Orgwerk hos oss blifwit i otid förlorade. Af träd gjöras Bas 32 och 16, U. S B. Bord. Violoncel med flera af 16 f. ton, de störste i T 8 äfwen i Princ. då någre pipor ej få rum i Faciatet. Fleutwerk med flere kunna wäl äfwen giöras af träd, men i goda werk bygges ej gärna stämmor af 8 f. och derunder af annat än metall. Twärtom, finner man 16 f. stämmor äfwen af metal, alt efter Accord med Orgbyggarn. I Christianstads werk är Bas 16 och G 16 af metall, der finnes ingen träd pipa i hela werket, likaså är Tjellmo werk p. 267 utan trädpipor.
I Gertruds Kyrka i Hamburg, är en dylik Cymbstjerna som löper på en Rubin.
