Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/35

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
4

per och timmeliga öfningar närmast föra oss til eftertanka af et Högre Wäsende; ty då den ena likasom upmuntras til frögd och innerlig förnöjelse, wid åhörande af en wäl klingande sång och Musik, kan en annan, genom olika känsla, försättas i oro eller Melancholie. [1] Hwilket alt påminner oss, at wårt lif och anda leder sin uprinnelse ifrån GUD, och at wi, som genom synda-fallet förlorat den fullkomlighet, som i första Skapelsen oss tildeltes, likwäl, jämte wår bräckeliga hydda, ega något i behåll, som wittnar, at Menniskan, framför alla skapade Creatur, är ämnad til GUDs lof och pris, både i tid och ewíghet, samt at hon redan här i Nådenes Rike

  1. Musikens werkan på sinnet grundar sig i synnerhet på ens temperament; men så kan dock ofta mången derwid röras, som wid andra tilfällen tyckes wara känslolös. I 1 Sam. 16.23. läses märkeligt, hwad David uträttade med sitt spel för Saul. 2 Kon. 3:15. talar om dylikt med Elisa. Lutherus anför ock något om sig i Coburg. (6 Tom. Jenens. p. 206.) Walchs Philos. Lexicon p. 1841. wisar åtskillígt om Musikens werkan, likaså Franciscus Vallesius de Sacra Philosophia, p. 163, och Hübner i sitt Natur-Kunst Lexicon p. 1382. Den sistnämde berättar ock, om en del djurs upmärksamhet wid någre särdeles ljud af Instrumenter. I 4. st. af Sw. Samlingar p. 124 säges, huru Swerdfisken med en wiss sång framlockas. Plinius i sin Hist. Mundi, Lib. IX. C. VIII, nämner Hafs-swinets art derwid. Daglig erfarenhet öfwertygar oss dessutan om denna sanning.