Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/37

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
6

sina efterkommande gjort den bekant. Wid Patriarkernas tid finner man bewis af Instrumenters bruk i Labans tal til Jacob. Gen. 31:27. Hwarföre - - - med sjungande, med bungande och harpande. [1] Osiris, de Egyptiers Konung, som lefde i Ahrahams tide-hwarf, eller omkring 2000 år ifràn Werldenes skapelse, skal, som Diodorus Siculus berättar, warit stor älskare af Musik, och säges i sitt hof underhållit många Spel-män, förmenes ock upfunnit et slags Pipor, gjorde af Hwass eller Rör, som wäxte wid Nil-strommen, hwilka hade namn af Monaulus. Omkring denna tid wisa sig flere wedermälen af Instrumenters nyttjande wid Lof-Sånger.

§. 5. Ändamålet häraf behöfwer icke widare bestyrkas, ty wi se nogsamt, huru denna wetenskaps rätta nyttjande länder til HERrans ära, och tillika tyckes kunna slutas, at den äfwen är Mennisko-slägtet förlänt, såsom til upmuntran, och at lindra wåra beswär i werlden. Men fast missbruk wid dessa, som andra de härligaste inrättningar, med tiden yppats, så böre wi likwäl icke derſöre fatta annat begrep om kon-

  1. Det som här kallas bungande, heter efter Hebreiskan Trumma, hwaraf synes, at det Instrumentet redan den tiden warit i bruk. Harpande har skedt med samma slags Instrument, som Jubal påfunnit. Jemför Gen. 4:21.