rans sång wäl woro lärde; desse åter, blefwo genom lottning delade i 24 Classer eller Chorer, 12 i hwardera, och derjämte woro 4000 Lofsångare med Stränga-spel. (I Chrön. 23:5.) Huru desse på stora Högtider woro samlade, til at lofwa HERran, samt eljest alla dagar i weckan til et wisst antal woro tilstädes wid morgon- och afton-offren, är oss af Skriften bekant. En sådan härlig inrättning, som derföre (Psal. 81:5.) kallas en sed i Israel och Jacobs GUDs rätt, har således wisserligen warit den Högsta behaglig, och ibland GUDs Folk högt agtad. Hwad wittnar icke Davids Psaltare derom? Sjelfwa namnet i Grund-Texten intygar, at den blifwit sjungen efter regel-bundne Toner. [1] Huru mångfaldiga och synnerlige äro icke öfwerskrifterna på desse Psalmer, som wisa, at en del allenast blifwit sjungne, och andre tillika spela-
- ↑ Psaltare kallas i allmänhet Sephær Tehillim, men Rabbinerne hafwa dragit ihop det sednare ordet til Tillim. Efter bokstafwen blir således rätta öfwersättningen Lofsångs-Bok. Grekiska namnen äro hos de 70 uttolkare ψαλμοὶ, Psalmoi, och i Nya Test. βίβλος ψαλμῶν, Biblos Psalmoon, Psalm-boken, Luc. 20:42. Apostl. G. 1:20, af ordet ψάλλευ, sjunga Psalmer, och tillika spela, häraf kommer ock ψαλτήριον Psaltare, et Instrument, hwarpå Psalmer spelades. Se widare Starkes Företal til Psaltaren.
