diska Instrumenter, hafwa låtit förleda sig af en Rabbi Abraham, som war Medicus i Mantua, och i sin bok Schilte Haggeborim behagat med diktade tilläggningar upfylla den brist, som han märkte i kännedom af Hebreiska Musiken. [1] Med säkerhet kunna wi dock fördela samma tids inrättningar i 3:ne slag, nemligen Sträng- Slag- och Blås-Instrumenter, hwarwid följande må nämnas.
§. 2. Besträngade Instrumenter kallades i allmänhet Neghinoth, Stränga-spel, (Ps. 4:1. 54:1.) af stamm-ordet Naghan, tetigit, pulsavit, hwadan ock de, som derpå spelade, nämdes Noghenim (Ps. 68:26.) [2] Dessa hafwa warit af flere slag. I:o Kinnor, som med Harpa i wår Bibel-version öfwersättes, hafwa de 70 uttolkare stundom anfört med det Hebreiska namnet, som de wrida til κινύρα, och på andra ställen med κιϑάρα, Cithra. Hieronymus i sin Epistel (ad Dardanum Tom 4. p. 151.) säger, at det warit et Instrument af trä med 24 strängar och liknat et Grekiskt Δ. Josephus
- ↑ Flere gissningar om Musikens och Instrumenters upfinnare, anföra Polydorus Vergilius de Inventione Rerum Lib. I. Cap. XIV & XV, samt Plinius i sin Historia Mundi Lib. VII. Cap. 56.
- ↑ Neghinoth uttydes eljest af någre orätt som en wiss Melodie eller ton; andre påstå at det utmärkt, när Vocal- och Instrumental-Musiken skulle hwar för sig eller särskilt höras.
