med Schophar. Någre hålla före, at detta Instrument blifwit brukat at sammankalla Krigsfolk. [1] III:o. Chhalil (1. Sam. 10:5.) fistula, pipa, anföres på flere ställen, så kallad af stamm-ordet Chhalal, perforavit, emedan pipor bestå af genomborade Rör; förmenes haft likhet med wåra Fleuter. [2] IV:o. Nekabhim öfwersättes i Hesek. 28:13, med pipor, men om de warit enahanda med Chhalilim, eller af annat slag, må man lemna i owisshet. [3] Ugabh har wäl hos Hebreerna i allmänhet warit Instrumenters namn, men Schytterus giör det til et särdeles slag af flere pipor sammansatt, anföres och i Genes. 4:21. Efter grundtexten betyder det kärlek och glädje, som af en wäl stämd Musik kan förorsakas. [4] Flere wågar man ej anföra, önskeligt wore, at
- ↑ Uti Psal. 150.3. förekommer Theka Schophar som är öfwersatt med Basuna ljud.
- ↑ Chhalil säges haft et starkt ljud, och blifwit brukad, när Halleluja sjöngs på stora högtider och wid Kröningar.
- ↑ Maschrokitha och Sumponeja, som förekomma i Dan. 3:5. föregifwas också warit blås-Instrumenter, det förra af flere pípor, men det sednare af 2:ne icke olíkt wår tids säckpipor.
- ↑ Kircherus anförer Abhubh, som et krökt blås-Instrument, brukligt wid offren. Efter Schytteri mening skulle Ugabh warit en särdeles inrättning af pipor, såsom et torn med twå Blås-bälgar, och wilja någre af dess beskrifning påstå, at det gifwít anledning til de sedan upfunne stora Pip-werk och orgor.
