Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/62

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
31

i synnerhet mäst blifwit namnkunnige för utöfning af Sång- och Spelkonsten.

§. 3. Under Persiska Monarchien, eller ock, i widsträcktare begrep, ifrån Salomos tid, til werldenes 3600 år, tyckes, at Musiken utom GUDs Folk i allmenhet genom flere förbättringar kommit i större wärde. Sedan konsten lenge idkats efter få, men ofullkomlige reglor, som tid efter annan blifwit uptäkte och antagne, finner man at en Therbandus gjordt sig förtjent genom särdeles flit wid Cither-spel och Lyror, han skall warit den förste som skrifwit om Musik. [1] Efter honom namngifwas flere såsom samma wetenskaps befordrare. [2]

  1. Therbandus eller Terpander nämnes både såsom Poet och Musicus, säges warit Homeri Son, och liknat honom i wishet, men Orpheus i behagelig sång. Cithran som förut hade allenast 3 til 4 strängar ökades då med flere.
  2. Coepius skall warit Terpanders Lärjunge, och gjort ännu bättre inrättning med Cithran. Tyrtäus berömmes af färdighet på Fleut och Trummet, förmenes ock först infört Trummeters bruk i Spartanska kriget. Stesichorus Tisias wid 3400 årtalet som ock war bekant under namn af Himeräus, ifrån Staden Himera i Sicilien, har blifwit hedrad för Cither-spelning. Phrynis säges warit den första bland Athenienserne, som spelat på Cithra och äfwen ökat samma Instrument med 2 strängar; skall eljest warit en Lärling af Aristoclides, hwilken i Grekeland blifwit såsom Terpanders efterkommande mycket berömd. Huru denne Phrynis blifwit lastad af Aristophane för sina sina uptäkter, berättar Baron