Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/67

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
36

hafwa ock derföre ansett samma wetenskap så nödig, at alle Friborne pilte-barn måste lära sjunga och spela, så framt de skulle blifwa ansedde för skickelige och lärde, men så gafs ock den tiden Cyniska Philosopher som deraf gjorde föragt. De Gamle hafwa eljest, efter Qwintiliani berättelse, hållit Musik-idkare och Wise för alt et, hwaraf kan slutas, at de warit i lika wärde. Ehuru enfaldig man eljest må anse fordna werldens Musik och Instrumenter emot de sednare tiders uptäkter, är dock säkert, at de länge warit angelägne om bibehållande af sine äldsta inrättningar. Lacedemonierne woro så nogräknade, at de drefwo sin Capellmästare Timotheus ur Staden, för det han satt en sträng mera på sin Harpa, än hos dem war brukeligt. Grekerne woro så mycket mera mone om Musikens bestånd, som de trodde, at genom dess förändring, också deras Republiker skulle lida någon förwandling, Plato hade ock samma tankar enligit Ciceros berättelse: (Lib. 2 de Legg.) Ibland Greker och andra folkslag ansågs äfwen Fält-Musik både nödig och nyttig, för at upmuntra Krigsfolket til tapperhet, de hade och dertil sina särdeles inrättningar med Musikanter och Instrumenter. [1] Af

  1. Spartaner och Cretenser brukade någre särdeles ljudande Instrumenter, när de gingo mot sina fiender; de Lacedemonier hade ock en särskilt inrättad fält-Musik, o. s. w.