Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/78

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
47

Athenienserne hade ock et krökt Horn, som de gåfwo namn af Photinx. Palæomagadis war fordom et Blås-Instrument med skarpt ljud. Doppion skall warit något dylikt som Sorduner, men desse och andre endast til namnen öfrige lemne wi wåre Antiquarier at utreda. [1]

§. 4. Til fordna Slag-Instrumenter räknades Crotalum, (Κρόταλον,) som warit i bruk hos de gamla Greker och Romare, och säges bestått af två Koppar-bleck, hwarpå slogs i dans. Sistrum war et klingande Koppar-spel i Egypten, både wid deras Gudstjenst och i dans nyttjadt, särdeles af Fruentimmer, förmenes äfwen haft strängar, och kallats på Tyska Egyptische-Rassel (Skrammel.) Hit torde man kunna föra Ebreernas Zilzel eller Cymbaler, (pag. 22,) såsom i andre orter bruklige, och genom påslagning ljudande. Tympana den tidens Pukor, woro af åtskillig beskaffenhet, ibland hwilka Anacara (ἀνάκαρα) Här-Pukor nyttjades i fält, och de som derpå slogo kallades Anacarister. Toph måste ock, utom hos Ebreerna, warit allmänt i Krigs-Musik, såsom

    dylika tillfällen brukades hos de Romare, äro oss också obekante til sin inrättning.

  1. Chorus skall warit et Blås-Instrument med 2 rör, Rigabellum påstås warit fordom i bruk i Italiens Kyrkor, men är til sin inrättning obekant. Ugabh, som nämnes p. 25. föregifwes också hos Grekerna warit et pipwerk.