hedras ock för insigt deri, samt sägas gynnat dess idkare. [1] Under de följande Kejsare, blefwo flere namnkunige af Musik, särdeles i det 2:dra Sæculo, då åtskillige derom utgofwo wissa reglor för den tidens mäst brukeliga Lyror och Cithror. [2] Ibland de märkeligare wart Ptolomäus Pelusius bekant A. C. 150, både af Mathematik och Musik, samt säges bilagt den twist om Tonernas rätta proportion, som då hade warat öfwer 400 år, emellan Pythagore och Aristoxenis medhållare, eller Canonici och Harmonici. (jemför p. 35.) Han wisade, huru både förnuft och gehör fodrades til utrönande af samma wetenskap, ty som örat endast kunde döma om tonernas behaglighet, så fant han nödigt, med tilhjelp af Mathematisk uträkning, at söka deras förhållande sins emellan, och
- ↑ Ibland Kejsar Galbas Hof-Musikanter, nämnes Canus en konstrik Pipare, som blifwit wäl belönt. Wespasianus skal, efter Swetonii berättelse, sjelf lärt både Sång- och Spel-konst, samt utom andre, wisat stor frikostighet emot Tarpejus och Diodotus, som warit Mästare på Cithra. Under Kejsarene Traianus och Hadriauus, lefde Philosophen Plutarchus, som, jemte flere skrifter blef bekant af sitt Commentarium de Musica.
- ↑ Djonysius Halicarnassäus skal lefwat A. C. 118, och skrifwit många böcker om Musik. Mesomedes wid samma tid, war stor Poet och Cither-spelare. Geminus Comoedus säges warit Kejsar Aurelii Läromästare, och berömes mycket för Sång och Musik.
