Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/85

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
54

och man äfwen finner åtskilliga andra berömmas för nya uptäkter i de följande hundra åratalen, har dock med Musikens utspridande i allmenhet mycket sent tillgått. Ty som Hedendomen i Norden icke så fort kunde utrotas, och den, wid deras offer och flere förrättningar, brukelige Wilda Musik först borde få et annat skick, så blir lätt at sluta, det grunden til Musikens upkomst i allmenhet måste sökas i Christna Lärans införande, hwarmed dock i någre orter längre på tiden utdrogs. [1] Häraf kommer, at man ej finner likhet i alla Riken med denna konstens utwidgande. Är därföre ej underligit, om Frankrike, England och andra orter, [2] förr än de längst Nordiske, kunna

    sammanfattat flere sånger för Grekiska Kyrkan. Kejsar Emanuel i 12 Sæculo, skall ock wisat mycken ynnest emot Samotherus Logotheta, hwilken då warit bekant af färdighet på Lyra och Cithra. Här wid erinras, huru märkeligen Musik och andra wetenskaper i Grekeland voro i sitt wärde, så länge Christna Kejsaredömet i Orient hade bestånd, men, sedan Turkarne intagit Constantinopel A. C. 1453, har i den härliga Orienten så Musik, som andre fria konster, icke widare funnit någon trefnad.

  1. Redan i 6 Sæculo hade början skedt med Christendomens införande i England, Frankrike och några andra orter. Tyskland war en del Hedniskt til 9 Sæculum. Dannemark och Swerige kommo ännu sednare ur sitt mörker.
  2. I England nämnes Tunstanus eller Dunstaphus A. C. 940 för anwänd flit wid Musik, och säges