Den här sidan har korrekturlästs
59
at alla de inrättningar borde skyddas och förbättras, som kunde gjöra Påfwiske stolen lysande, hwaraf fölgt, at, äfwen in til sednare tider, månge ditrest, endast för at winna framsteg i Musiken. [1] I Tyska orter begynte Musiken, i medlet af 1500 åratalet, märkeligen tiltaga, så at den ock då wid Academierne derstädes offenteligen lärdes, hwarföre man ock wid den tiden finner många, som derföre blifwit berömde.[2]
- ↑ Påfwen Clemens VII skal i synnerhet warit en stor älskare af Musik; dess efterträdare hafwa också icke underlåtit at befordra samma wetenskap, hwarom åtskilligt kunde anmärkas.
- ↑ Ockenheim från Nederland har warit en stor Componist i 15 Sæculo. Bernhardus, af Tysk härkomst, blef 1472 i Wenedig känd för upfinning af Pedal. Senfli war Capell-mästare hos Hertigen af Beijern i Doct. Luthers tid, och lefde med honom i särdeles förtroende, likaså Josquinus Pratensis, eller Jodoculus de Pres ifrån Nederland, som blef Capell-mästaren hos Konung Ludwig XII i Frankrike, och bekom til slut af honom förläning. Han omtalas för sin Musikaliska insigt, och säges äfwen warit bekant med Luther, som lemnat honom et sådant loford: Josquinus är en mästare öfwer Noter, de måste gjöra hwad han will &c. Månge kunde ännu för denna tid nämnas, såsom Agricola i Magdeburg 1545, Glareanus 1547, och dess Lärling Herpol Domerus något der efter, som utförligen beskref de tolf modos. Lassus
för Composition. En Ferdinandus ifrån Flandern hade omkring år 1440 blifwit bekant, såsom både Philosoph, Poet och Musikus, samt ehuru han warit blind, deruti wisat stor färdighet.
