Sida:Historisk Afhandling om Musik och Instrumenter.pdf/91

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
60

I Frankrike, [1] Spanien, [2] Ängland, [3] Polen och flerestädes, kom ock Musiken nu i mera wärde. Såsom mycket bidragande härtil, må Boktryckerie-konsten nämnas, hälst

    Orlandus Capell-mästare i Beijern omkring 1570, ansågs näst Jod. Pratensis, för den största Componist, likaså Knefelius ifrån Schlesien, Händel Capellmästare hos Biskopen i Olmuts 1586, Lindner Cantor i Nürnberg 1590, Dedekind Cantor i Lüneburg 1592, Gibelius ifrån Schlesien m. fl. hwilka gjort sig förtjente genom Musikens upöfwande i Tyska orterna. Nic. Selneccer, Theolog. Doctor i Leipzig, som dog 1592, hade ifråin sitt 12 år wisat en särdeles lust och färdighet på Instrumenter, hwarom kan läsas i Gleichens Dressdensch. Hof-Predig. Historie.

  1. ↑ Montonus, Capell-mästare hos Konung Franciscus I i Frankrike, har gjordt sig namnkunnig genom Noternes fördelning i löpande figur, och kom derföre i anseende hos Påfwen Leo. Faber i Paris wart bekant A. 1522 för nya uptäkter. Glaudimelus, en stor Componist, omkom i Paris 1572 på den blodiga Högtids-dagen. Simon Boijleau 1544, och Anton Bertrand 1578 från Fontanges berömmas för insigt i Musik, lika så Belardus för sin färdighet på Luta. o. s. w.
  2. ↑ Frans Salinas en Ränt-mästares Son från Burgos i Spanien, som på 10 året mistat sin son, men sedan i 20 år wistats i Italien, och der gjort stora framsteg i Musiken, blef Professor artis musicæ i Salamanca, och skal utgifwit sju böcker om Musik 1577.
  3. ↑ Ibland äldre Ängelska virtuoser nämner Kirkerus Gref Sommersett 1650, som upfunnit en 8 sträng. Giga.
Hämtad från ”https://sv.wikisource.org/w/index.php?title=Sida:Historisk_Afhandling_om_Musik_och_Instrumenter.pdf/91&oldid=410436”