Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut?
Af
Arvid Lindhagen.
De nordiska ländernas almanackor hafva för närvarande (1912) namnet Knut förlagdt till olika dagar i januari, Sveriges och Finlands till den 13:de, Danmarks och Islands till den 7:de; Norges saknar namnlängd. Medan den 7 januari i den svenska och finska almanackan heter August, heter den i den danska Knud Hertug; i den isländska bär den utom namnet Knútur hertogi äfven beteckningen Eldbjargarmessa. Den 13 januari däremot, som i den svenska och finska almanackan heter Knut, bär i den danska två namn: Marie och Hilarius; i den isländska bär den utom namnen Maria och Hilarius äfven beteckningen Geisladagur.
Hvad namnet Knut angår, så lider det intet tvifvel, att det ursprungligen tillhört den 7 januari; på den dagen år 1131 mördades nämligen Knut Lavard, som sedermera blef Själlands skyddshelgon, och till minne häraf fick dagen hans namn. I den hos O. Worm, Fasti danici, tryckta forngutniska runkalendern af 1328 står vid den 7 januari Kanutus, vid den 13:de Atundi dahr. Däremot har det kalendarium för Uppsala ärkestift från år 1344, som är aftryckt i Svenskt Diplomatarium, band 2, icke namnet Knut på någondera af dessa dagar; den 7 är betecknad som clauis septuagesime, den 13:de som Octaua epyphanie d:ni, motsvarande det nyssnämnda atundi dahr.
För tiden omkring år 1500 har man de nordiska kyrkornas helgonlängder bekvämt tillgängliga i Grotefends Zeitrechnung des deutschen Mittelalters und der Neuzeit (Bd. 2, Abth. 1, Hannover 1892). Efter dem är följande sammanställning gjord; den tycks ge vid handen,
