Sida:Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/2

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
171
HURU LÄNGE HAR TJUGONDAG JUL BURIT NAMNET KNUT?

att man vid den tiden, åtminstone inom kyrkan, ännu icke kände någon annan Knutsdag i januari än den 7:de.

  7 januari. 13 januari.
Lund Kanuti ducis et m. 8a epiphanie domini.
Aarhus 8a epiphanie domini.
Odense Kanuti ducis m. 8a epiphanie domini.
Slesvig Kanuti ducis et m. 8a epiphanie domini.
Roeskilde Kanuti ducis m. 8a epiphanie domini.
Kjöbenhavn Passio Kanuti ducis m. 8a epiphanie domini.
Uppsala 8a epiphanie domini. Hylarii et Remigii ep.
Linköping 8a epiphanie domini. Remigii et Hilarii ep.
Skara 8a epiphanie domini.
Strängnäs 8a epiphanie domini.
Västerås Kanuti ducis m. 8a epiphanie domini.
Åbo Kanuti regis 8a epiphanie domini. Hilarii et Remigii ep.
Trondhjem 8a epiphanie domini. Hilarii et Remigii ef.

Den svenska psalmboken af 1567 har på den 7 januari intet namn, på den 13:de Hilarius biscop. Hos Martini[1] (1619) heter den 7 januari Chanutus, den 13:de Hilarius. I Uppsala-psalmboken af 1645 står vid den 7:de intet namn, vid den 13:de blott XX.de Dagh.

I den äldsta nu kända upplagan af Bondepraktikan (1662) finnes en »Cisio Janus på Swenska, för then menige Man, som icke förstår Latijn». Cisiojanus var en följd af minnesverser, tillsammans innehållande 365 ord (eller stafvelser), i följd svarande mot årets dagar. Dess uppgift var att underlätta hågkomsten af dagarnas namn, hvilka fördenskull voro insatta på vederbörliga platser i verserna. Bondepraktikans minnesverser för januari lyda sålunda:

  1. Heinricus Martini, Tabulæ XII cum duabus sphericis ... Holmiæ 1619.