Sida:Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/3

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
172
ARVID LINDHAGEN

»Omskoren bleff JEsus, besökt aff Kong[1] Knut,
Badh them hielpa sigh at drifwa Jwlen vth.
Marcellus, Anthonius, Prisca och Fabian,
Agnes, Vincentius, the kalla Påwel fram.
Der siunga the alle gloriam.»

Dessa 31 ord svara nu mot de 31 dagarna i januari; och att Knut är det sjunde ordet i ordningen innebär, att Knutsdagen var den 7 januari. Samma minnesverser stå kvar i de följande upplagorna och finnas ännu 1747.

För att möjligen vinna någon upplysning af de årliga små almanackorna har jag genomgått K. Vetenskapsakademiens och K. Bibliotekets samlingar af sådana för tiden 1600—1731 (äldre finnas ej). Under hela denna tid var utgifvandet af almanackor öfverlämnadt åt den enskilda företagsamheten; Vetenskapsakademien fick nämligen sitt privilegium först 1747, och de första privilegierade almanackorna äro för 1749.[2]

Hvad då först angår den 7 januari, så hafva almanackorna att på denna dag uppvisa ett ganska stort antal olika namn, nämligen

Isi(o)dorus (157 ggr, 1605—1723).
Julianus (83 ggr, 1600—1711).
Casparus (57 ggr, 1657—1682).
Knut (35 ggr, 1608—1680).
Diodorus (19 ggr, 1682—1690).
Eberhardus (11 ggr, 1660—1699).
Balthasar (8 ggr, 1667—1678).
Erhardus (5 ggr, 1658—1675).
Juliana (2 ggr, 1651, 1656).
Cletus (2 ggr, 1664, 1665).
Julius (1 gg, 1689).
  1. I förbigående må anmärkas, att ordet kong troligen syftar på heliga tre konungar och att skiljetecknet efter Knut i stället bör stå efter Kong. En sådan interpunktion ger på flera sätt en bättre mening.
  2. G. E. Klemming och G. Eneström, Sveriges kalendariska literatur. Stockholm 1878, 1879.