Sida:Huru länge har tjugondag jul burit namnet Knut? – Fataburen Kulturhistorisk tidskrift.djvu/8

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
177
HURU LÄNGE HAR TJUGONDAG JUL BURIT NAMNET KNUT?

wälia. Doch woro önskeligit att de Evangeliske, som de afledne Helgons dyrkan och de Påwiske Ceremonier igenom Guds Ord hafwa förkastat, wille förutan wåre wanlige Helgdagar, samt de märkelse dagar som man kan behålla för ett wanligt bruk, efter de och finnes på wåra uhrgamle Swenske Runstafwar, låta de andre namnen fahra, eller åtminstone sig om dem förena. Det är bekant att månge dagar stå ännu qwar i de Evangeliskas Almnaker som borde uteslutas; såsom Mariæ födelsedag d. 8. Septemb. Mariæ offer d. 21. Novemb. Alla Siälars dag d. 2. Novemb. med flera sådane, hwilke räknas uti Påwedömet för store Helgdagar, men hos oss till bruket billigt äre afskaffade; såsom dessutan månge andre af en Christelig frihet äre behåldne wordne af gamla tider: och här till af Öfwerheten uti Kyrkiolagen stadfäste. Utaf samma frihet har och den Christna Kyrkian infört den store Keyser Constantin. Magn. den 20. Novemb. och Keyser Carl Magn. d. 28. Jan. såsom och den högt uplyste Mannen Martin. Luth. d. 10. Nov. och andra flera, intet att dyrkia dem som Helgon, utan allenast att påminna sig deras nitälskan för Christi Församlings upbyggelse. Hwar wid och bör påminnas: Om någon will införa sin Öfwerhets Dag i Almanaken att firas med hwarjehanda Frögde-Tekn utaf Undersåtarna; att man då intet tager den till låns af någon annan dag, utan rättare antingen på des Födelses, Regernings, eller särdeles Segers-Dag, öfwer Fienden, den anställer, som man finner i England och annorstädes wara brukeliget; hwilket alt åligger Kalendariographis efter hög Befalning, och ey effter egit godtyckio att förrätta: Emedan detta är ett wilkor för hwart och ett Land och Rike, som ingen annan grund uti sielfwa arbetet finner, än höga Öfwerhetenes willia och Undersåtarnas lydna ock hörsamhet.»


Helt naturligt frågar man sig vidare efter orsaken, hvarför Knutsdagen öfver hufvud flyttades från den 7 januari, och hvarför den förlades just till den 13:e. Först må då påminnas därom, att redan E. M. Fant i en dissertation af 1789 varit inne på dessa frågor. Dissertationen, hvars titel är »Calendarium medii ævi, notis illustratum», utgör väsentligen en sammanställning af namnlängderna i de tre missalerna för Uppsala, Lund och Västerås. Vid den 7

12 — 120411. Fataburen 1912.