utvecklingen. Riktningen åt det nya och uppfattningen af tidens kraf häntyda deremot på Tarquiniernas latinska ursprung. Motståndet synes hafva kommit från de sabinska slägterna, Hvad beträffar Tarquinii faders inflyttning från Grekland, så är den helt visst uppfunnen med hänsigt till den grekiska bildningens nu begynnande inflytande. Detta synes åter hafva förmedlats genom de grekiska kolonierna Massilia i Gallien samt Velia i Lucanien och framför allt Kyme i Campanien, af hvilkas beröring med Rom under denna tid flere spår finnas.
Hvad Tarquinius hade försökt utfördes af hans efterträdare. Denne fattade klart, att, då de gamla tribus och curierna icke emot patriciernas motstånd, kunde till sin karakter förändras, den enda utvägen att inordna plebejerna i hären och gifva dem del i de offentliga angelägenheterna var att företaga en ny indelning af samhällets medlemmar. Denna blef tvåfaldig, en geografisk i tribus och en militärisk-politisk i klasser och centurier. Den förra hade tillika till ändamål att underlätta förvaltningen. Efter tribus upptogs förmögenhetsskatten och förrättades utskrifningen till krigstjenst; till och med vid uppskattningen gick man, åtminstone i senare tider, efter tribus. Servii indelning omfattade både staden och landet på det sätt, att de 4 tribus, i hvilka staden indelades, äfven upptogo motsvarande områden af landet (regiones). Underafdelningarna inom tribus bildades sannolikt af pagi eller de gamla slägtdistrikten. Somliga antaga, att stadsområdet inom hvarje tribus var deladt i vici. Detta ord utmärker en krets af byggnader, i staden en gata eller ett qvarter, på landet en by eler en ort med gårdarne samlade på en punkt, i motsats mot pagus, i hvilken dessa äro spridda. Säkert är endast, att emellan stads- eller »bergsboarne» — så kallades de, som bebodde den äldre stadens höjder — och »landboarne» (pagani), hvilka voro bosatta i andra stadsdelar, en skilnad förefans i afseende på vissa kommunalförhållanden samt i gudstjensten. Man har tvistat derom, huruvida det var blott plebejerna eller hela folket, som indelades i tribus. För det senare antagandet tala flere grunder, särskildt den, att hela Servii sträfvan gick ut på att förena stånden, ett ändamål, som deras särskiljande inom olika förvaltningsområden snarare skulle hafva motverkat än främjat.
Att klassindelningen till sitt närmaste syfte var en militärisk inrättning, är tydligt. Redan namnet classis, som betyder »uppbåd» »häruppbåd», angifver detta. Men derjemte var den egnad att främja ett politiskt ändamål. Om också detta vid dess stiftande icke var afsedt att omedelbart göras gällande, så måste det i följd af sakens natur allt mer och mer taga ut sin rätt. På detta sätt blefvo de
