politiska rättigheterna småningom grundade på medborgarnes förmögenhet, eller rättare på deras fasta egendom.
Härordningen var följande. Alla besutne indelades i fem klasser; i hvarje af dessa funnos två slag af medborgare, äldre, bestämda att försvara staden, och yngre (18—46 år), som voro skyldiga att göra tjenst i fält. Första klassen omfattade 80 centurier (à 100 man). 40 af hvardera åldersklassen; dock torde väl de äldres klass icke alltid hafva varit fulltalig; andra klassen inneslöt 20 centurier, den tredje likaså 20, den fjerde 20 och den femte 30 centurier, i alla hälften af hvartdera slaget. Härtill kommo två centurier handtverks- och timmermän samt två centurier hornblåsare och spelmän. Dessutom bildades 18 centurier ryttare, så att hela antalet uppgick till 192.
 |
 |
| 28, 29. Romerska soldater. | |
Beväpningen var olika. Första klassen hade fullständiga anfalls- och försvarsvapen. Traditionen uppräknar hjelm, rundsköld (clipeus). benskenor och pansar, allt af metall, äfvensom lans och svärd. Den andra klassen hade i stället för rundskölden en aflång sköld af trä, öfverdraget med läder, och saknade pansar; den tredje egde icke benskenor; den fjerde hade endast lans och kastspjut, den femte slungor och slungstenar.
Det vill synas, som om slagordningen var den tätt slutna phalangens. Denna, som här kallades legion, och var uppstäld sex till åtta man djupt med 1,000 mans framsida, bestod sannolikt af 8400 man, 4,000 tungt beväpnade (ur första klassen), 2,000 mindre fullständigt väpnade (ur andra och tredje klasserna) samt 2,400 lätt beväpnade (ur de båda sista klasserna), hvilka slöto sig till den
