samtidiga med monumenten sjelfva. Härtill kommer också ett annat innehållsrikt slag af litterär qvarlåtenskap, nemligen ett stort antal papyrusrullar, till större delen funna i grafvarna. Detta rika material, som dessutom ständigt ökas genom nya fynd och som genom Champollions snillrika upptäckt blifvit gjordt tillgängligt, har nu allaredan i 50 år blifvit bearbetadt, och allteftersom vetenskapen skrider framåt, blir utbytet både rikare och pålitligare. Man lär icke allenast känna mycket nytt, utan blir också i stånd att bättre begagna de gamla källorna. Herodotos, Diodoros m. fl., som förr ofta hafva ledt forskaren på afvägar, kunna rörande Egypten nu först begagnas med kritik.
Ett annat slag af underrättelser om Egypten, hvilka förr varit så godt som alldeles obrukbara, lemna nu ett mycket väsentligt bidrag, nemligen den egyptiske presten Manetho’s anteckningar. Denne man, som lefde på de första Ptolemäernas tid, skref i tredje århundradet f. Kr. på grekiska språket ett verk i tre böcker, omfattande Egyptens historia från de första mytiska gudaregenterna till år 340 f. Kr. Verket sjelft har gått förloradt och blott fragment deraf finnas qvar hos Josephus, Africanus, Eusebius och andra, men deremot är en förteckning på alla Egyptens konungar, indelade i 30 dynastier, tillika med uppgiften om deras regeringstid ännu bibehållen.
2. Land och folk.
Egypten kallas den dal, som ligger på begge sidor om Nilen från 24° N. B. i söder till Medelhafvets kust i norr. Det fruktbara landet sträcker sig så långt som Nilvattnet når; ty Nilen är pulsådran i Egyptens lif; utan honom skulle Egyptierne icke kunna existera, utan honom skulle landet vara en obeboelig öken liksom de landsträckor, hvilka begränsa det. Dalens södra del ända till staden Kairo är blott 1 till 2 mil bred, oaktadt den naturligtvis på enstaka ställen vidgar sig eller blir ännu smalare; vid staden Siut t. ex., under 27° N. B., utvidgar dalen sig mycket betydligt, medan han deremot vid Silsilis, under 24½° N. B., icke är bredare än sjelfva flodbädden. Dalen begränsas på begge sidor af bergåsar, den arabiska på östra sidan och den libyska på vestra. Nilen flyter för det mesta längs utmed dalens östra sida, så att han på flera ställen sköljer den arabiska bergåsens fot. Från Kairo till Silsilis består bergsryggen af kalksten, hvaraf de flesta pyramider och andra större monument äro byggda;
