har med sig tjenare beväpnade med käppar och negrer med palmpiskor; de säga: gif hit säd! och landtmannen kan ej köra bort dem. Bunden skickas han till kanalen, våldsamt bortsläpas han; hans hustru bindes i hans åsyn och hans barn afklädas. Skrifvarens yrke deremot fritager från allt annat arbete, och studierna betraktar han icke som något arbete; han behöfver ej heller betala skatter och afgifter. Öfverväg detta!» — Vi se här, huruledes en skrifvare och lärd man, som hörde till samhällets högre klasser, likväl kunde blifva jordbrukare samt i sådant fall måste underkasta sig samma vilkor och bördor som hvarje annan landtman.
|
| 10. 11. Egyptiska metallspeglar. |
Äktenskap mellan syskon förekommo ej blott i konungafamiljerna — Ptolemäerne gifte sig, som bekant är, med sina systrar — eller bland gudarne enligt myterna, der det heter, att Osiris äktade sin syster Isis och Typhon sin syster Nephthys, utan också bland Egyptierna i allmänhet, hvarpå slägttaflorna lemna många exempel. Omskärelsen var bruklig hos de gamle Egyptierna liksom hos flera orientaliska folk. Männen rakade vanligtvis sina hufvuden och begagnade peruker, men såsom tecken på sorg efter en afliden lät man, enligt Herodotos’ berättelse, hår och skägg växa. Qvinnorna, som deremot buro sitt eget hår flätadt, intogo i Egypten en mera aktad ställning i samhället än eljest hos Orientens folk; de kunde bestiga tronen som regerande drottningar, när manslinien var utdöd; de deltogo i religiösa högtider och fester och i offentliga processioner samt
