Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 049.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
49
SOLDYRKAN. GUDAR.

öppnar, uppenbarar sig, särdeles i oxen Apis (bild 17), som kallas Ptahs andra lif. Sönerna i de thebanska och memphitiska gudafamiljerna, Chonsu och Imhotep, voro läkarekonstens gudar. Uppfattad som skapare kallades Gud än Tum än Num; enligt 17:de kapitlet af dödsboken sväfvade Tum i tidens begynnelse före skapelsen ensam på himlaoceanen, och i berättelsen om de två bröderna är det Num, som på de öfrige gudarnes begäran skapar en hustru åt mannen Batau.

Vi se huruledes på särskilda orter soldyrkan i tidens lopp undergick betydliga förändringar, allt efter som gudsbegreppet fick ett skiljaktigt innehåll eller uppfattades från olika synpunkter.

17. Apis.
Efter en målning på en egyptisk likkista i Turins museum.

Säkerligen förgick en lång tid, innan dessa olikheter hunno uppkomma och slå fast rot i folkmedvetandet; men detta måste dock hafva skett förr än Egypten förenades till ett enda rike. Ty då konung Menes uppträdde, voro olikheterna redan så skarpt utpräglade, att de särskilda städernas gudar ej kunde åter uppgå uti den ursprunglige ende guden, utan måste bibehållas samt inrymmas uti en gudakrets, der likväl de enskilda gudomligheternas verksamhet inskränktes inom bestämda gränser. I spetsen för gudakretsen stäldes hufvudstadens gud: Ptah med sin gemål Pacht och sonen Imhotep under den äldre tiden, så länge Memphis var hufvudstad, men Amon med Muth och Chonsu, sedan Thebe blifvit maktens säte. Bredvid denna allmänna gudakrets bibehöllo likväl de särskilda städerna sin särskilda dyrkan, som således afvek från statsreligionen. Härtill kom, att den ursprungliga

Illustr. Verldshistoria. Band 1.4