faders huses gudar, hans skatter, hans gemål, hans söner, hans bröder, hans faders huses ätt och förde dem till Assurs land. Sarludari, Rukubtis son, deras förre konung, satte jag öfver de män af Askalon och lade honom skatt uppå till ett underdånighets tecken under mitt välde, och han var mig lydig. Sedan drog jag i härnad emot Beth Dagon, Joppe, Bene Barak, Azur, Zidkas städer, de der icke hade gifvit sig under min lydnad; jag tog dem, förde bort deras fångar. De öfverste höfdingarne, de äldste och de män af Ekron hade lagt Padi, sin konung, min vän och Assurs lydkonung, i jernfjettrar och i sin ondska sändt honom till Hiskia af Juda i nattens mörker. Deras hjertan räddes. Konungarne af Egypti land hade kallat konungens af Meroe bågskyttar, vagnar, hästar, otaliga skaror, och de drogo till deras hjelp. Midt emot Altaku uppstäldes hären emot mig. De kallade sina härar till strid. I förtröstan på Assur, min Herre, stred jag med dem och tillskyndade dem ett nederlag. Egyptens konungs körsvenner och söner och Meroes konungs körsvenner, dem togo mina händer lefvande midt i striden. Städerna Altaku och Timnath belade jag, tog dem, förde bort deras fångar. Mot den staden Ekron drog jag; de öfverste höfdingarne, de äldste, de der hade sammansvurit sig, dödade jag; på stadens ringmur spetsade jag deras kroppar å pålar. Stadens söner, de der hade föröfvat hårdhet och missgerningar, dem dömde jag till fångenskap; de andre innebyggarne, de der icke hade tagit del i gensträfvigheten och illdåden, de der icke hade gjort något vederstyggligt, dem förkunnade jag min miskund. Jag lagade, att Padi, deras konung, fick komma utur Jerusalem och satte honom på konungastolen öfver dem och lade honom mitt herradömes skatt uppå. Men Hiskia af Juda böjde sig ej för mig. Sex och fyratio hans fasta städer, otaliga borgar och byar, som lågo i hans land, besköt jag med stenslungor och stormade med murbräckor, och jag tog dem. 200,150 menniskor af mankön och qvinkön, hästar, mulåsnor, åsnor, kameler, nöt och får utan tal förde jag bort derur och gjorde till byte. Honom sjelf stängde jag inne som en fogel i buren i Jerusalem, hans konungastad. Bålverk byggde jag emot staden, stadens stora port lät jag mina stridsmän bryta upp. Hans städer, som jag hade tagit, skilde jag från hans rike och gaf dem åt Mitinti, konung af Asdod, Padi, konung af Ekron, och Ismibil, konung af Gaza, alltså minskade jag hans rike. Till den förra skatten lade jag dem en gäld uppå af deras rikedom till ett underdånighets tecken under mitt välde. Honom, Hiskia, grep en väldig räddhåge för mitt herradöme, så ock hans fästes manskap och de män han hade tagit der in att värja Jerusalem, sin konungastad. Alltså beqvämde han sig att gifva skatt, 30 pund
