Ägäiska hafvet genom att bemägtiga sig Kykladerna, så skulle blott den långa och farliga vägen genom Thrakien återstå dem. Detta var Miltiades’ plan. Han begärde af Athenarne 70 fartyg under löfte att föra dem till ett land, derifrån de utan möda skulle kunna hemföra en ofantlig mängd guld. Han sade icke mer, och med förtroende till hans namn anmälde sig de fattige i mängd såsom deltagare i färden. Han företog sig att belägra Paros, hvarest han hade en personlig orättvisa att hämnas. Parierna gjorde ett tappert motstånd, Miltiades blef svårt sårad och afbröt belägringen på tjugosjette dagen. Athenarne hade aldrig haft fullt förtroende till den forne tyrannen på Chersonesos. Detta krigståg, företaget på hans begäran och utan att han bestämt dess mål, uppväckte misstankar.
Diodoros, Cornelius Nepos och Plutarchos hafva här sammanfört många för Athenarne ganska ogynsamma omständigheter. Herodotos, som kunde samtala om saken med samtida vittnen, berättar den betydligt enklare. Xanthippos, säger han, anklagade Miltiades att hafva bedragit folket. Hindrad af sjukdom, instälde han sig icke sjelf inför rätta, men hans vänner åtogo sig hans försvar och påminte om den ära, han inlagt vid Marathon och vid intagandet af Lemnos. Folket blef härigenom stämdt till hans fördel; han blef befriad från dödsstraff, men dömd för sin förseelse till ett skadestånd af femtio talenter. Hans sjukdom förvärrades, någon tid derefter dog han, och Kimon, hans son, betalte de femtio talenterna.
Tre män ersatte segraren vid Marathon: Xanthippos, som har sin seger vid Mykale och sin son Perikles att tacka för sin ryktbarhet, Themistokles och Aristides.
Themistokles föddes omkring är 535. Hans fader var en obetydlig men rik man och hans moder en utländska. Som barn föredrog han arbetet framför leken. Man skämtade en dag med honom, derföre att han icke kunde spela på lyra. »Spel och lekar», svarade han, »tycker jag ej om, men må man gifva mig en liten och svag stad, och jag skall snart göra honom stor och mägtig.» Om han försökte
