en del skickades att öfvervaka den pheniciska flottan, som de store på Samos ej tvekade att kalla till sin hjelp. De 42 återstående skeppen besegrade Samiernas 70 fartyg, och en krigshär började belägra hufvudstaden. Samierna försvarade sig i nio hela månader, oaktadt hungersnöden och den nya belägringsmaskinen, hvarmed Perikles anföll deras murar. De tvungos dock att gifva sig; ty de erhöllo hvarken från Asien eller från Peloponnesos något understöd. Samierna måste nu rasera sina fästningsverk, utlemna sina skepp och betala omkostnaderna för belägringen. Byzantions underkufvande följde strax derpå.
Athenarne hade vid den tiden kanhända 8 till 10 millioner skattskyldige undersåtar; och detta välde uppbars af 14 eller 15,000 medborgare. Perikles insåg, att detta herravälde framförallt borde söka sig ett stöd uti opinionens magt. Han ville, att man skulle tro på Athens styrka. Af denna anledning lät han dess rikt utrustade flottor korsa hafven i alla rigtningar, och då Athen hade en orättvisa att hämnas, slog han till plötsligt och med en oemotståndlig styrka, såsom vi sett honom göra under kriget mot Samos.
Vid sidan af de städer, som voro undersåtar och bundsförvandter, hade Athen äfven talrika kolonier. Anläggningen af dessa kolonier medförde den trefaldiga fördelen att förminska de fattiges antal hemma, att i handelns och magtens intressen besätta vigtiga orter samt att gifva medborgarne jordegendom med en pålitligare afkastning än i Attika, hvilket alltsedan Megaras affall var utsatt för Peloponnesiernas plundringar. Evböa hade redan erhållit 4000 kolonister; 2000 medborgare begåfvo sig ytterligare dit, för att på Histiäas ruiner grundlägga staden Oreos. 500 nybyggare skickades till Naxos och 250 till Andros, för att beherska Kykladerna. Andra grundlade vid Strymon Amphipolis, hvilket genom sitt läge hade att motse en lysande framtid. Imbros och Lemnos, vid inloppet till Hellesponten, innehades ännu utaf afkomlingarne till de nybyggare, hvilka Miltiades ditskickat. Redan före persiska kriget hade man besatt Chersonesos, hvarifrån man efter behag kunde öppna och tillsluta inloppet från det Ägäiska till det Svarta hafvet. Efter slaget vid Salamis var Athens första tanke att förjaga Perserna derifrån. Perikles ditskickade äfvenledes 1000 nybyggare; och för att skydda denna halfö från barbarernas infall, återuppbyggde han den mur, här och der försedd med fästningsverk, hvilken den äldre Miltiades på näset uppfört. Vi hafva förut sett, att Byzantion eröfrades efter underkufvandet af Samos. Perikles lät dessutom anlägga nybyggen vid Svarta hafvet och i Italien, hvarest Athenarne tillsammans med andra Greker anlade staden Thurii, som
