straffade dem derför. Demetrios, Kassander och Antigonos Gonnatas höllo besättning i några af dem och öfverlemnade de öfriga åt tyranner; »det är ifrån denne Antigonos», säger Polybios, »som alla Greklands tyranner hafva kommit.» Omkring år 280 begagnade sig Achäerna af Makedoniens olyckor för att göra sig frie och omgestalta sitt förbund. »De förste städerna, som förenade sig, voro Dyme, Paträ, Tritäa och Pharä. Fem år derefter inträdde Ägion i förbundet, sedan det förjagat sin makedoniska besättning. Derefter röjde Bura sin tyrann ur vägen; Keryneias’ afstod frivilligt ifrån sin magt. Leontion, Ägeira och Pellene fullbordade föreningen af hela Achaia. Men detta förbund var ännu mycket svagt, då Aratos lät den mägtiga staden Sikyon inträda deruti.» (Polybios.)
Aratos’ fader, en framstående medborgare i Sikyon, hade blifvit dödad af tyrannen i denna stad. Med möda räddad, hade Aratos vid blott 7 års ålder blifvit förd till Argos, hvarest hans faders vänner mottogo honom. Han tillbragte derstädes 13 år, röjde föga sinne för filosofi, men mycket flitig uti gymnasierna, utmärkte han sig i kroppsöfningar. Han hade kroppsformer som en athlet. Men denne athlet var äfven klok och rådig, älskade i statskonst liksom i krig bakhåll och öfverraskningar, var en tapper soldat, om än medelmåttig såsom fältherre, och en god medborgare, ty han uppoffrade sitt lif för sitt land och tjente det nitiskt, oaktadt han af brist på förutseende förberedde dess undertryckande.
Det af Aratos från tyrannen Nikokles befriade Sikyon hade behof af bundsförvandter, ty konungen af Makedonien, hvilken redan var herre öfver Athen och Korinth, hade äfven ett godt öga till denna stad. Aratos gjorde den till medlem af det achäiska förbundet. Detta hvilade på rättvisa grunder. Dess angelägenheter afgjordes på allmänna sammankomster, i hvilka alla medborgare, som hade fylt 30 år, voro berättigade att deltaga. Men då omröstningen skedde efter stad och ej efter person, så kunde ej den ena staden undertrycka den andra. Den högste embetsmannen kallades strateg, valdes årligen och hade vid sin sida ett ständigt råd af tio eller tolf så kallade demiurger. Alla förbundets medlemmar hade samma lagar, samma mynt (bild 176), mått och vigt, samme embetsmän. Det var den första verkliga förbundsstat, som Grekland hade att uppvisa; ty Athen, Sparta och Thebe, hvilka hvart efter annat omkring sig förenat en stor del af de helleniska städerna, hade mer behandlat dem som underlydande än som bundsförvandter. Det achäiska förbundet
