gafvelgruppen (bild 184) se vi Athena afvägande Utfallet af striden om Patroklos’ lik, och vi kunna bland de kämpande urskilja Tevkros och Paris såsom bågskyttar, Hektor och Ajas samt den fallne Patroklos; den andra gruppen, hvars anordning har varit alldeles öfverensstämmande med denna, har sannolikt framstält striden om Oïkles’ lik, åtminstone igenkänna vi tydligt Herakles bland de stridande. Anordningen är strängt symmetrisk, och behandlingen visar oss en långt framskriden kännedom om kroppsformerna och rörelsernas uttryck, under det ansigtena alla bevara den äldre stilens stelt leende uttryck och spetsiga karakter, likasom hår och skägg äro behandlade med sträng schematism. Athena, som gudabild, är tydligen behandlad i anslutning till äldre hieratiska bilder med strängt stiliserande af såväl anlete som draperi. Tiden för Ägina-gruppens utförande torde måhända vara att sätta i förbindelse med slaget vid Salamis. På Ägina blomstrade verkligen vid denna tid en konstskola, bland hvars mästare nämnas Kallon (omkr. 530) och Onatas (omkr. 450). Näst efter Ägina utmärkte sig under denna period Argos, som alstrade den berömde Kalamis och Ageladas, Myrons, Phidias’ och Polykleitos’ lärare. I Sikyon verkade Kanachos. Det gemensamma draget inom dessa peloponnesiska skolor tyckes vara att söka i ett lefvande och innerligt naturstudium, som, när det fick förena sig med den äldre konstens religiösa höghet och allvar, alstrade den första blomstringsperioden inom Greklands bildhuggarkonst.
