Sida:Illustrerad Verldshistoria band I 520.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
520
GREKLANDS KONST.

tillhörande samma skola, utförde en af örnen röfvad Ganymedes, af hvilken en reproduktion finnes i Venedig, och Silanion namnes som skaparen af en Iokaste, en bronsfigur, i hvilken dödlig blekhet var uttryckt i metallens sammansättning. Polykles har utfört den bekanta Hermaphroditen.

192. Den döende Alexander. Florens.

Det s. k. Lysikrates’ choragiska monument i Athen, som yi redan omnämnt, omges af en basrelieffris, som framställer Dionysos och hans fauner, hvilka förvandla de tyrrhenska sjöröfvarena till delfiner, en fin och förträffligt modellerad framställning, som otvifvelaktigt tillhör denna tid. Likaså torde de förträffliga porträttstatyerna af Sophokles (Lateranen) och Demosthenes (Vatikanen) vara att hänföra till samma eller närmast följande tid.

Den nyare attiska skolans senaste arbeten visa oss, så väl genom hvad vi höra om lokaste, som genom hvad vi känna om Hermaphroditen, att förfallet står för dörren.

Innan det inbryter efter Alexanders död, se vi dock den nyare peloponnesiska skolan, fasthållande Polykleitos’ realistiska traditioner, deltaga i den andra konstblomstringen genom Lysippos från Sikyon, den produktivaste af alla antika konstnärer, ehuru han först i en senare ålder uteslutande offrade sig åt sin konst. Han var uteslutande bronsgjutare, och hans samlade arbeten uppgå till 1,500. Alexander den store, som var hans samtida, satte så högt värde på hans konst, att han önskade, att Lysippos ensam skulle utföra hans porträtt i skulptur. Också är det antagligt, att de mera bekanta Alexanderhufvuden, t. ex. det i Louvren, i Florens (bild 192) och det Capitolinska döende Alexanderhufvudet, förskrifva sig från Lysippiska original. Porträttkonsten vann öfver hufvud taget på hans tid och genom honom stort insteg i den grekiska skulpturen. Dock hafva vi äfven från hans hand försök att fastställa gudaideal t. ex. Herakles, och det är icke omöjligt, att den af en viss Glykon utförda Herakles Farnese i Neapel kan gå tillbaka till ett Lysippiskt original. Bland hans Athletbilder känna vi med säkerhet en: den såkallade skraparen (Apoxyomenos), som med en strigilis afskrapar oljan efter striden, och i en