Fänrik K. Lilljebjörn lämnar i sitt arbete “Hågkomster af fordna dagars tänkesätt, seder och bruk“ följande uppgifter om den kvinliga undervisningen omkring år 1780:
“Guvernanter, som då benämdes symamseller, anskaffades merendels från Stockholm eller Göteborg. Dessas åligganden var egentligen att undervisa de unga flickorna i allehanda söm, knytning, virkning, knyppling samt anständigt skick och bruklig klädsel. Om musik och främmande språk var aldrig fråga. Nödig kunskap i kristendom, innanläsning och skrifning bibringades dem antingen af föräldrarne eller husets informator.“ Den säger mycket den skildringen.
Längre fram i tiden, ungefär år 1830, tedde sig, enligt uppgift af min mor, undervisningen för flickor föga bättre. Hon har därom berättat följande: “För vid pass sextio år sedan funnos här i Växiö tre slags skolor, af hvilka, i de lägsta, undervisning meddelades i följande ämnen: 1) Innanläsning, 2) Katekes och biblisk historia, utan förklaring, 3) Skrifning, hvari undervisningen var inskränkt till att lära sig forma bokstäfverna efter “förskrift“, 4) Räkning t. o. m. multiplikationstabellen utantill, 5) Handarbeten, såsom linnesöm, strumpstickning och namning.
I skolor af nästa grad voro undervisningsämnena och undervisningsmetoderna desamma, men där tillkom utanläsning i svensk historia och geografi, teckning eller ritning, hvarjämte undervisningen i handarbeten var tillökad med knytning samt fina, hvita broderier. I dessa skolor gingo vanligen köpmännens och de förmögnare handtvärkarnes döttrar, samt öfver hufvud taget de af medelklassens flickor, hvilkas föräldrar ej hade tillfälle att bekosta en dyrare undervisning.
I båda dessa slags skolor lärde man sig att namna eller märka, d. v. s. ätt medelst korsstyng af kulört garn sätta ägarens namn på alla slags linneplagg — lakan, näsdukar o. s. v.; märkbläck hade man icke då för tiden.
Vi komma nu till högsta klassens skolor — där vi stackare inbillade oss, att mycken lärdom inhämtades, ehuru det i själfva värket var klent med den saken. Till de ämnen, som lästes i andra klassens skolor, kommo där franska och tyska språken, de fyra räknesätten samt
