katekesförklaring af någon prästman, som därtill var ombedd. Ej ena i dessa, som utmärkta ansedda, skolor skrefvos några krior eller staföfningar.
En af mina barndomsvänner, berättar min mor vidare, som var inackorderad i en dylik helpension, har meddelat mig, att undervisning i rättstafning och rättskrifning i svenskan inskränkte sig till att lärarinnan öfversåg och rättade barnens bref. Undervisningen i de nämda främmande språken bestod i innanläsandet af en stor mängd glosor, hvilka voro till mycken nytta i sällskapslifvet, ty man kunde med full säkerhet hoppas att blifva ansedd såsom en “bildad dam“, om man vid lämpligt tillfälle kunde i konversationen inblanda ett och annat franskt ord. Grammatiken i dessa båda språk lästes visserligen, men mycket ofullständigt, och det var endast ett fåtal, som kände något om syntaxens mysterier. Hvad man särskilt bör lägga märke till är, att undervisningen den tiden företrädesvis bestod i utanläsning, hvarför också elever begåfvade med godt minne ansågos göra de största framstegen.
Man lade med mycket allvar vikt vid inlärandet af handarbeten i skolan, och sedan skolkursen var slutad, hvilket vanligen skedde vid 13 à 14 års ålder, började i hemmet inöfningen af de i ett hem vanligast förekommande husliga sysslorna, nämligen matlagning, slakt, bakning, brygd, stöp, byk, spinning, väfnad, sömnad, stickning. Undervisningen pågick 8 à 9—12 f. m. och 2—6 e. m. däraf 3 à 4 timmar läsning, i öfrigt handarbeten, som således upptojo ungefär 20 timmar i veckan.“
Denna skildring af undervisningens tillstånd öfverensstämmer väl med en annan, som meddelats mig af fru Wettergrund, och afser undervisningen tio år senare. Enligt henne var undervisningen i en högsta sortens flickskola i Karlshamn (åren 1840—43) ordnad ungefär sålunda:
“Undervisningsämnena voro: katekes, biblisk historia, geografi, historia, teckning, målning, skrifning och räkning (t. o. m. de 4 räknesätten i bråk) samt tyska och franska, hvilka två ämnen ansågos vara något utomordentligt märkvärdigt. Undervisningen i alla de uppräknade ämnena upptog tiden 8—12 alla dagar i veckan. Men därtill kom aftonundervisning alla dagar kl. 2—5 (utom lördag), då eleverna uteslutande sysselsattes med inlärande af alla
