Sida:Industrin och kvinnofrågan 20.jpg

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
20
INDUSTRINS INFLYTANDE PÅ ARBETARE OCH

arbetare i samma industrigrenar ökats från 4,100 till 7,350, motsvarande en ökning af 80 proc.

Äfven för underklasskvinnan har således den industriella utvecklingen medfört större likställighet med mannen i afseende på bildning och värksamhet. Motsvarigheten mellan dessa förhållanden och dem, som jag framhållit på tal om öfverklasskvinnan, är i ögonen fallande och det är ju också naturligt, att då orsakerna äro desamma, resultaten äfven skola blifva likartade.

Många af dem som bedöma denna stora rörelse anse densamma skadlig för samhället i dess helhet och i synnerhet för familjen, därigenom att den ökar konkurrensens skärpa och värkar ofördelaktigt på kvinnans värksamhet i hemmet.

Huruvida dessa påståenden äro befogade eller ej, hör emellertid icke till vårt ämne och skulle kräfva en särskild undersökning. Det är en vidlyftig och omtvistad fråga, som jag för tillfället lämnar åsido, endast i förbigående uttalande som min personliga åsikt, att man allt för ofta är benägen att på detta område öfverdrifva de möjligen för handen varande skuggsidorna på de ljusa sidornas bekostnad. Hvad jag med denna uppsats velat visa är endast, att uppfinningarna och industrin kraftigt befordrat kvinnans likställighet med mannen. Och att denna dess invärkan varit ett godt icke blott ur den allmänna synpunkten af kvinnans frigörelse, utan äfven och specielt med afseende på förhållandena i hemmet, det torde endast den kunna bestrida, som förmenar, att hemlifvet bör vara så ordnat, att hustrun skall tjäna och lyda sin man och hafva tålamod och undergifvenhet till sina förnämsta prydnader. Men en motsatt mening måste den hysa, som anser, att samlefvande människors trefnad och lycka bättre befordras genom förhandenvaron af fullständig jämlikhet med dess omedelbara konsekvenser, hänsynsfullhet och hofsamhet, än genom förhandenvaron af ett lagfäst lydnadsförhållande med dess konsekvenser, som äro motsatser till de förra. Klagomålen öfver den inträdda förändringen torde därför mästadels härröra från härsklystna eller undermåliga män, hvilka icke äro kompetenta att i hemmen upprätthålla sin öfvermakt. De andra, äfvensom kvinnorna, klaga ej öfver jämlikheten, och ehuru det gärna må