anförer, kunnat inemot 400 År riktigt och med Sammanhang behållas. Ty af en hel annan Beskaffenhet är det Exempel, som af första Christna Församlingens oförändrade Symbola anföres ex Ep. Hieronymi 61. 9 & Augustino de Symbolo in Diss. Ab: E. Renström de Hist. Sviog. defic. & restaur. p. 11. Men at åter komma til Wolsunga-Sagan; så innehåller hon wäl, at Sigurd råkat Brynhilda i Frankernes Land, när hon om Runors förträfflina Egenskaper lemnat honom sin Underwisning. Men Frankerne hafwa, så mycket man med Wisshet wet, aldrig haft någre Bokstäfwer förr, än de i 6:te Århundradet började bruka Latinsk Skrift, som man finner af de Qwarlefwor, hwilka i K. Childeriks Graf äro igenfunna. Jo. Eckhart de Reb. Franciæ T. 1. pag. 39. sq. Och kan det därföre intet wara troligt, at Runor kommit ifrån Frankerne; så framt någon icke wille inbilla sig, at detta Folkslags Latinske Bokstäfwer, sedan de hitkommit, på en ganska kort Tid så blifwit förwandlade, at de wid Ansgarii Hitkomst icke mera för de samme, utan för andre och Landets egna Skriftekn warit at anse. Man kan likwäl intet neka, det ju en stor Likhet är imellan några Runor och deras motswarande Bokstäfwer i Latinska Alphabetet; hwartil då det kommer i Åtanka, at Runorna på wåre Runstenar nästan altid stå imellan twå långa Linier, hwaraf, om de Latinska Bokstäfwer på sådant Sätt innom 2 jämt åtskilda Strek blifwit ristade, någre af dem nödwändigt til en sådan Skapnad, som en del Runor hafwa måst ändras, så framt de til sina Hufwudrag skulle blifwa känbara; den Misstanka än mera ökes, som en del Lärde haft, at Runor intet äro annat, in illa skrefne Romerske Bokstäfwer. Men här är ännu intet Tid, at widare pröfwa denna Mening; utan wil jag til Slutet på denna Afhandling spara mit Yttrande därom. Imedlertid kan likwäl til ständligare Uplysning tjäna följande Kongl. Secret. och Riks-Historiographi Hr. M. Celsii Tankar, dem han för månge År sedan, upsatt, om Helsingrunorne, och mig nu gunstigt behagat meddela.
“At Runæ vulgares äro äldre, än Helsingrunorna, säger Hr. Auctoren, tyckes kunna bewisas af följande Skäl.
1. “Lärer ej kunna nekas, at följande Runor, som ögonskenligen synas wara Latinske Bokstäfwer, äro äldre än Helsingrunorna, näml. ᚠᚦᚱᛁᛋᛏᛒᛉ.“
