dringar undergåt; om icke det samma om Runors Skapnad, och de Ritningar som uppå Runstenar finnas, äfwen får gälla?
2. När Tiden af 2:ne et och samma Språks olika Skrifter och Ritningar är kunnig, om icke de sedan kunna tjäna til at igenfinna Tiden af flera med dem mera eller mindre lika dana?
3. När en Tids Hufwudskilnader sålunda blifwa bekanta, om icke de sedan kunna blifwa såsom Måttståckar at närmare ihoppassa, eller i anseende til Tiden längre afskilja Stenar af en obekant Ålder ifrån dem, hwilkes Ålder redan är kunnig?
4. Så framt det samma om Språkets, som Figurers och Bokstäfwers Ändringar, får gälla; om icke de Granskningar och Uträkningar, som göras öfwer bägge dessa Slags Tekn tillika, måste blifwa så mycket titförlitligare? Och ändtligen:
5. När wid de fleste Runstenar sådana Anmärkningar kunna göras, om det icke då kan blifwa mögeligt at finna Tiden, när de blifwit ristade, fastän intet Årtal på dem synes, sedan man allenast om någres Ålder blifwit förwissad?
Tillämpningen af dessa Upgifter skulle til en Början kanske kunna göras på den Öländske Runsten, som i Norrköpings historiska Beskrifning 2. St. 83. och följ. Halfs. til År 1097 blifwit hänförd, och de Stenar, som tala om Ingwars Tåg til Österländerna, hwilke, utom en eller annan något yngre, äro wid pass 50 År äldre än denne.
Jämte det, som redan i Företalet til Ingwars Saga är anfördt om hans Runstenars Ålder, bör det om Språket, som på dem förekommer, ock komma uti Öfwerwägande, at det i anseende til några Ord, som på inge andre Runstenar läsas, närmast liknar det Isländska Uttal, som warit brukligt År 1120, när Are Frodes Uptekningar först blifwit til andres Öfwerseende lemnade, eller År 1136, då de slutligen blifwit öfwersedda: Hwarefter dessa Ord i Isländska Skrifter jämwäl annorlunda finnas wara skrefna. Is och vas skrefs sedan ir och var; och var i Ställe för varth, läses på andra Stenskrifter icke, utan med Runan ᚦ i Slutet. I Ställe för auk, som på Ingwars Stenar endast utan Än-
