Hoppa till innehållet

Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/191

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
3 Fl.141
STENAR.

efter förra Berättelsen, först under denne Käjsares Efterträdare skal hafwa tildragit sig med Rygernes Omwändelse. Men bägge dessa Berättelser kunde i Anseende til nyssnämnda Ställens sumpiga Belägenhet, och Namnens Likhet samt förmodliga Ursprung från en och samme Wite, därmed mycket wäl förlikas, om tilräckeligen bindande Bewis äljäst wore at tilgå, det Witawaden legat på Ön Rygen, eller denna dess Halfö Wittau, hwaräst en allmän Öfwerenskommelse är, at det namnkunniga Arkona fordom warit beläget. Crantz. Vand. L. 2. c. 25. L. 5. c. 11, P. Lindeberg. Chron. Rostock. L. 1. c. 7. v. Schwarz. l. c. pag. 620. 621.

Något Twifwel yppas wäl ännu däraf, at Witawaden sägas legat i Danmark, och at Rygen likwäl wid denne Tid af de Danska ännu icke war så fullkomligen underkufwad, som sedermera skedde wid År 1166 och 1167 af K. Waldemar 1. Men däruppå kan swaras, at Konungarne i Danmark och Hertigarne i Saxen nästan på en Tid tilwällat sig et Öfwerwälde i Slawernes Land, jämwäl förr än de hunnit underlägga sig något däraf; Helmold. 1. c. L. 1. C. 12, 18, 19, sq; Och ser det så ut, som de förre från Påfwens Frikostighet räknat sin Rättighets Ursprung, samt de senare af Käjsarens Myndighet trot sig härtil wara berättigade. En Dansk Krönika, som man menar at Ärkebiskop Nils i Lund År 1345 ihopasatt, Act. Soc. Hafn. T. 4. p. 21, 23, anförer et Påfwebref af År 1104, hwarmed fölgt det första Pallium, eller Öfwerhängsle i ställe för en Ärkebiskops Chorkåpa, ifrån Rom til Biskopen i Lund; och skal detta Påfwebref warit af sådan Lydelse: Paschalis Episcopus, Seruus Seruorum Dei etc. procurante illustrissimo rege Danorum Slauorumque Erico Egoto, Duce Estoniæ & Domino Nordalbingiæ, reverendo in Christo patri ac Domino, Domino Ascero Lundensi Archiepiscopo, Sveciæ Primati qui sedit Annis XXXIIII, eller at Erik Egot Danmarks och Wendes Konung, Hertig i Estland och Herre til Nordalbingien, förskaffat Ärkebiskop Attzer, Swerjes Förste detta Hederstekn. Af samma Påfwebref, som nu mera icke finnes, och därföre rättare at säga af denna dess Beskrifning i för:da Krönika, hafwer den lärde Jo. Gram in not. ad Meursii Hist. Dan. ed. Florent. 1747. col. 226, welat bewisa at Konungarne i Danmark alt ifrån denne Tid fört Titel af Wendernes eller Slawernes Konungar. Men såsom det är någon Twetydighet i anförda Ärkebiskop Nilses Beskrifning öfver denna Påfwebulla, och så wäl Konungens, som Ärkebiskopens Titel af den, som detta först upteknadt, wäl kan hafwa influtit efter en senare Titulatur, utan at den

sådan
S 3