Hoppa till innehållet

Sida:Ingwar Widtfarne.pdf/220

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
1708 Cap.
WESTERLEDS

salubriter expletis, paganorum plurimos ad fidem Christi sacris monitis convertit. alios in paganismo permanere disponentes ad Hispanias transmisit. Ubi plurima bella perpetrantes decem & octo diruerunt urbes. Men så wida detta händt för den Runstenstid, som ännu kunnat utletas; så böra Spiuts Mannarön intet blandas härmed; fastän detta Wittnesbörd likwäl så mycket kan bewisa, at de Nordiska Folkslag, äfwen för K. Sigurd Magnussons Härfärd, i Spanien utbredt sina Wapns Högagtning, slagits med Saracenerne och förstört deras Städer. K. Sigurds Tåg däremot kommer i Anseende til Tiden närmare öfwerrens med den, uppå hwilken Spjut och Göthe måste lefwat. De woro ock däruti lika, at alle härjade, slogos och förstörde Borger och Städer. Alle foro de wester ut; men om de ock alle under sine Härnader sökt göra Saracenerne i Spanien Afbräck, blott för det de woro ochristne och har i Norden höllos för Hedningar, Sturl. 2. D. 235 S., är en Sak, som man med Wisshet icke kan säga, men dock, i Anseende til de öfriga Omständigheters Likhet, synes mycket trolig. Men såsom ock flera Länder, som i Wester härifrån äro belägna, warit utsatta för Nordiska Folkens Ströfwerier och Härjande; så lemnas Domslutet til Läsarens goda Eftertanka; och är jag nögd om de Anledningar, hwilka, alt som Tilfällen gifwas, har kunna anföras, til dess Rättmätighet något måtte tjäna.

7. I Södermanland, Aspa Bro och Ludgo Sokn, Baut. 807. ᚦᚢᚱᛅ᛬ ᚱᛅᛁᛋᚦᛁ᛫ ᛋᛏᛁᚾ᛬ ᚦᛁᚿᛋᛁ ᚢᛒᛁ ᛒᚢᛅᚾᛏᛁ ᛋᛁᚿ ᚦᚢᚱᚢ᛬ ᚢᛅᚱ᛬ ᚼᛅᚾ ᚢᛁᛋᛏᛆᚱᛚᛅ᛬ ᚢᛅᚴᛏᛁᛌ᛬ ᚴᛅᚱᛚᛅ ᛋᛏᛅᛁᚾ᛫ ᛋᛁᛦ᛬ ᛋᛁ᛬ ᛋᛏᛅᚾᚱ᛬ ᛅᛏ ᚣᛒᛁ ᚭ ᚦᛁᚴᛋᛏᛅᚦᛁ ᛅᛏ ᛘᛁᛦᛌᛁᛌ᛬ Thura raisthi Stin thinsi Ubi Buanti sin Thuru. Var han vistarla Vaktikarla, Stain sir si stanr at Ubi o Thigstathi at miriki d. ä. Thyra reste denne Sten åt Ubbe sin Man: Thyras. Han war Westerleds Waktkarl. Denne Sten må stånda åt Ubbe på Tingstaden, til et Märke.

Om denne Man warit ibland Thingmännerne, som alt ifrån de Danskes Regementsbörjan i England, och jämwäl därefter, woro Konungarnes och Landets ständiga Förswar, Sturl. 2. D. 157, 168. S. eller om han wid något annat Westerländskt Håf warit Drabant, kan man af Namnet Vaktikarl wäl icke fullkomligen sluta; fastan då man besinnar at främande både Käjsare och Konungar gärna haft Folk ifrån

Nor-