de filiis Tuis, si eum (sicut quidam Episcopus terræ Tuæ in animo Tibi fore nunciavit) Apostolicæ aulæ militandum dares, cum aliquanta multitudine eorum, qui sibi fidi milites essent, Ducem & principem & defensorem Christianitatis fieri optamus. Häraf kan det slutas, at om Prins Swen åtlydt denne Påfwens Wilje, han ock tagit en Hop Folk med sig ifrån dessa Länder. Om K. Sigurd Magnussons Grekiska Resa År 1107, 8 och 9, samt 2:dra stora Korsfärden eller Heliga Kriget mot Turkarne År 1047, är förr i 3:dje och 4:de Fl. något handladt; men dessutom berättes, jämwäl efter K. Sigurs Hemresa År 1110, at K. Balduin, ännu detta eller följande Året, i December Månad, med Tilhjälp af en nyligen anländ Dansk och Norsk Pelegrims-Flotta intagit Sidon, som Saracenerne alt sedan År 636 innehaft, Torf. H. N. P. 3. p. 456, & ex Andrichomi Theat. terr. S. & Pet. Bizarri Hist. Gen. Rev. Pontopp. Gest. Dan. extr. Dan. T. 1. p. 47. 48. Dock såsom Sturleson, 2. D. 242. S. och Theod. Mon. c. 38. omtala samme Fästnings Intagande på lika Sätt, under det K. Sigurd ännu war med K. Balduin; så måste Tidräkningen, antingen hos wåre, eller de främande Skribenter, på et år eller mera wara felagtig, och dessa de Norskes Bedrifter på en Tid wara förrättade. För den Flotta, som i 2:ra stora Korssfärden År 1147 bemägtigade sig Lissabon, skal ock en Konung wid Namn Erik eller Hinrik från Danmark warit Förstyrare, ex Fulleri Descr. bell. S. Calvis. & Ang. Manrique Annal. Cist. Pontopp. l. c. men jag fruktar at också denna Berättelse i Början upkommit af någon Willelse och kanske en otidig Förblandning imellan förberörde K. Sigurds och denne Tids Bedrifter i Portugal.
Saxo talar, L. 12. wid År 1094 om Biskop Swens Resa ifrån Roschild til Jerusalem igenom Constantinopel; hwilket kan tjäna til Bewis, at han farit östre Wägen til Grekland. Och om en annan Biskop Swens Resa til Förlåfwade Landet i Fölge med sin Broder Eskil, som oagtadt sin förnäma Börd tilförne warit en ogudagtig Sälle, är det artigt, som ex. Ann. Cist. ad a. 1150. ap. Pontopp. l. c. p. 12. anföres: huru de nämligen bägge tagit Korsstekn uppå sig och ändteligen, efter Christi Grafs och Korss Tilbedjande i Jerusalem, kommit til et Ställe där bredewid, som hetat Pater noster, hwaräst wår Herre i sin Wandringstid skal lärt sine Lärjungar Bönen Faderwår. Där skola de gjordt en upriktig Syndabekännelse och sedan kommit snart därifrån til Jordans Flod; hwaraf de drucko och beguto hwarannan. Då denne Eskil