allz konar vopn ok skotelld; ok
meir eyda their monnum med
elldi enn vopnum. Enn borgar
monnum thotti Kongr sinn enskis
ga, thess er their thurftu, fyrir
Yngvari: ok heituduzt, at reka
hann af Rikinu, enn taka sier
annann Kong. Ok er Yngvar
heyrdi thetta, bad han Kong
giora vilia liids sins. Hann giordi
so. Kongr bad Yngvar, at hann
veitti honum lid, at beriazt vid
brodr sinn. Hann var theirra
mattkari: ok veitti mikinn
ojafnad brodr sinum. Yngvar het
lidveizlu, er hann færi eptr.
Enär de foro sina Nödwändighets-Äränder, gingo de med fulla Wapn, och låste imedlertid igen Rummet, hwaruti då ingen, utom Konungen, fick inkomma. Han satt hwar dag til Tals med Ingwar: och sade de hwarannan många nya och gamla Tidender, som sig i hwarsderas Land tildragit. Ingwar frågade, om han wisste hwadan denna Å fölle; hvartil Julfr swarade sig i Sanning weta, at hon komme från det Ursprung, som wi Watnbälte kalle d. ä. et Haf emellan flera Länder: dädan faller ock en annan Å til röda Hafwet; hwarest et stort Swalg är, som kallas Gap. Imellan Sjön och Ån, sade han, är et Näs, som heter Siggeum. Ån flyter intet lång Wäg, förr än hon af Bergen faller i röda Hafwet; och kalle wi det Wärldens Ände. I denna Å, som du farit utföre, ligga Röfware på stora Skep, och hafwa alla Skepen med Rör betäkta, så at man intet kan weta annat, än de äro Öar, hafwandes därtil all slags Wapn och Skjuteld. Dock öda de mera Folk med Eld, än annan Krigsredskap. Men under alt detta tyckte Stadsboerne, at deras Konung intet skötte stort om hwad dem angick, medan han sin Tid uti Ingwars Sällskap förnötte: och hotade därföre at drifwa honom från Riket och taga sig en annan Konung. När Ingwar detta hörde, bad han Konungen göra sit Folk til Wiljes; som han ock gjorde. Konungen bad Ingwar tilbaka, at han måtte lemna honom Folk til at slåss med emot sin Broder, som äljest war hans Öfwerman, och därföre gjort honom mycken oförrätt. Ingwar låfwade Konungen den Undsättning med Folk, som han sålunda åstundade, när han komme tilbaka.
6. Cap.
At lidnum vetri helldr Yngvar
lidi sinu aullu heilu ur Riki
6. Cap.
När Wintren war förliden, 1041.
förer Ingwar alt sit
