5. KUNNA RITA MINST 50 KARTTECKEN PÅ 1:100.000 KARTAN OCH KÄNNA KOMPASSENS 8 VIKTIGASTE STRECK
Detta prov, såväl som orienteringsprovet till II klass, utgör ensamt för sig intet avslutat helt, utan båda äro de lösryckta delar, som helt och hållet avse att vara en förberedelse till det slutliga kartläsningsprovet i I klass.
Det första man bör lära känna är kartan själv och alla de tecken, som äro utsatta på densamma. En karta är en planritning, en uppifrån sedd avbildning av terrängen, utförd i en viss angiven förminskningsgrad eller skala. Kartans förminskning är överallt densamma, så att alla avstånd på kartan alltid äro samma bråkdel av motsvarande avstånd på fältet.
Vi scouter använda alltid generalstabens topografiska kartor. Dessa äro utgivna, dels i gradblad, dels i rektangelblad.
Gradbladen, som begränsas av meridianer och paralleller, omfatta norra delen av landet och äro ritade i skala 1:200.000 (1/200.000 skala), vissa blad även i skala 1:100.000.
De rektangulära bladen, som begränsas av räta linjer, oberoende av de geografiska linjerna, omfatta södra och mellersta Sverige och äro ritade i skala 1:100.000 (1/100.000 skala). På dessa kartor är alltså varje avstånd 100.000 (200.000) ggr. förminskat, och en längdenhet på kartan motsvarar 100.000 (200.000) längdenheter i verkligheten. 1 dm. på kartan motsvarar 100.000 dm. = 1 mil (200.000 dm. — 2 mil) i verkligheten, 1 cm. på kartan 100.000 cm. — 1 km. (200.000 cm. = 2 km.) i verkligheten; 1 mm. på kartan 100.000 mm. = 100 m. (200.000 mm. — 200 m.) i verkligheten.
Kartan utgör en så långt möjligt är fullständig avbildning av terrängen och på densamma återfinnas:
- Fördelningen av land och vatten.
- Terrängens ytformer eller fördelningen av höjder, sänkor och slättmark.
