Slotts-, herrgårds-, gårdstecken och tingshus ligga ej i bestämda väderstreck utan så, som de ligga i verkligheten.
Präst- och gästgivaregård. Korset och halvcirkeln peka mot N.
Tross- och utredningsförråd samt ncderlagssjukhus ligga i N och S och ha tjockare streck i Ö och S.
Milstolpe ritas vinkelrätt mot landsvägen.
Kasern ritas så, som husen ligga i verkligheten; ordet kasern står skrivet bredvid tecknet.
Höjdpunkter finnas av tre slag:
- Höjdpunkt, utmärkt i terrängen, s. k. fixpunkt, är bestämd med avvägningsinstrument med en noggrannhet på centimetern och angives med två decimaler. De äro i terrängen utmärkta med i berg eller stenar inhuggna kors eller indrivna dubbar och finnas vid flertalet äldre kyrkor.
- Höjdpunkt, ej utmärkt i terrängen, är i regel bestämd med avvägningsinstrument, men ej så noggrant som föregående, utan siffran kan vara felaktig på några centimeter — 1 dm.; punkten angives med en decimal.
- Barometerbestämd höjdpunkt är vanligen ej utmärkt i terrängen. Här kan siffran vara felaktig på en eller annan meter och utskrives utan decimaler.
Triangelpunkt står med basen i S och spetsen i N, tjockare streck i Ö och S. Triangelpunkten är vanligen även en höjdpunkt och då i allmänhet trigonometriskt höjdmätt. Siffran kan vara felaktig på en eller annan decimeter.
Silver- och koppargruva, masugn, industriell anläggning stå i N och S. Silvergruva ritas med den yttre östra bågen tjoc kare. Koppargruva har korset åt S. Masugn har tjockare streck i Ö.
Väderkvarn står i N och S, och punkten ligger vanligen åt V.
Vattenkvarn, skovlarna skola vara 6 till antalet och ritas tjockare utåt.
Höjdbeteckningen å kartan varierar, beroende på om höjden ifråga är jord-, bergshöjd eller fjäll (d. v. s. liggande ovan trädgränsen).
Jordhöjder äro ritade efter den s. k. lutningsstrecksmetoden.
