6. KUNNA SLÅ FÖLJANDE KNOPAR: RÅBANDSKNOP, PÅLSTEK, RÄNNKNUT, TVÅ HALVSLAG, TVÅ HALVSLAG OM EGEN PART, TRUMPETSTEK MED HALVSLAG, TRUMPETSTEK MED SKOTSTEK
Vad bör en knut ha för egenskaper? Den bör vara stark, vara lätt att göra, lätt att lösa, ej onödigt fresta tåget och se prydlig ut. Konsten att slå en knut sitter i fingrarna, d. v. s. man skall kunna göra den utan att se. Man bör också förstå vilket slag, som binder knuten och gör den säker samt hur den lättast löses. Vidare skall man kunna se på en redan slagen knut, om den är riktig. Av vikt är även att den rätta knuten användes vid det rätta tillfället, så att dess särskilda egenskaper verkligen fullt utnyttjas. Slutligen bör man även komma ihåg, att sladdarna skola vara så korta som möjligt, då tåget sparas och knuten får det nättaste utseendet.
Halvslag uppstår, om man böjer ett tåg så, att ändarna korsas, bild 1. Ett halvslag håller naturligtvis ej utan vidare, men lägger man däremot två sådana över varandra, bild. 2, uppstår en mycket användbar knut. Vill man t. ex. fästa fånglinan på en båt vid en påle, gör man två halvslag, bild 3. (Obs.! å bild 2 och 3 att de olika sladdarna gå ut från knuten åt var sitt håll.) Har man ej någon påle att fästa linan uti, utan i stället t. ex. en ring, begagnar man sig av två halvslag om egen part. Man tar då linan en gång genom ringen och gör sedan två halvslag om den egna sladden, bild. 4.
Om man gör ett halvslag och sedan sticker ena sladden igenom halvslaget, uppstår överhandsknop, bild 5. Denna knut är en s. k. ”stoppknut”, d. v. s. den användes för att bilda en utvidgning på tåget, som hindrar detta att löpa ut genom ett hål e. d. Det är denna knut, som anbringas på tråden, då man syr. Behöver man en större knut för samma ändamål, kan man använda sig av dubbel överhandsknop eller överhandsknop i åtta. Dubbel överhandsknop bildas, om man, sedan man gjort ett halvslag, tar sladden två gånger genom
