Sida:Instruktionsbok för Sveriges Flickscouter 1924.pdf/86

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
76

annat starkt rep göres på följande sätt: man lägger de båda störarna bredvid varandra, så att avståndet mellan dem mot­svarar de bärandes höftbredd, mittersta delen av linan fästes en bit in på käpparnas ena ända med dubbelt halvslag. Där­ efter flätar man repändarna så, att de bilda rutor och gör enkla halvslag, där de gå runt stängerna. Varje ända går var­annan gång över, varannan gång under den andra, så att repet blir så sammanflätat och så jämnt som möjligt och ej alltför lätt förskjuter sig. Ändarna fästas med dubbla halv­slag, ett om varje stång. — Båren kan göras bredare och förbättras betydligt, om man medelst starka snören fäster två tvärslåar vid stängerna, en vid huvudändan och en vid fot­ändan.

Det är också en konst att gå så, att den skadade skakas minsta möjliga. Man bör alltid gå i otakt, båren skakar då mindre. Att gå i otakt med lika långa steg s. k. bårtakt är svårt och fordrar mycken övning. Om den ena av bärarna går med långa steg och den andra med korta, kan man åstad­komma otakt på ett enklare och lättare sätt. Även bör man tänka på, att den, som bär vid fötterna, skall vända ryggen mot den skadade och gå främst; den vid huvudet måste hela tiden ge noga akt på den skadade. Vid transport uppför trap­por och brantare backar bäres patienten så, att huvudet kom­mer att ligga högst.

Då ej speciellt inrättade ambulansvagnar finnas att tillgå, är det bäst att bära patienten på bår, om det är en svårare skada, såsom ryggradsbrott, brott på skallens ben, inre blöd­ning e. d. Om avståndet till sjukhus, läkare eller järnvägs­station är långt, måste man begagna sig av körtransport. Bil är då det bästa fortskaffningsmedlet. Finns ej en sådan, tar man en vagn med mjuka fjädrar, helst så beskaffad, att man kan upphänga båren eller sängen. Kör långsamt för att und­vika skakning, som kan öka en blödning och förvärra ett brott.

Något om förband.

I stort sett kan man dela förbandet i två huvuddelar, det inre eller själva sårförbandet och det yttre skyddsförbandet. Sårförbandet består av en närmast såret liggande, steril (=