14
svarslöst, bliva ryckt och kivt hit och dit mer än andra konungariken». Han föreslog riksföreståndaren Gustav Eriksson, och förslaget vann allmänt bifall; herredagsmännen visade sig däröver »icke allenast villiga utan glada» och gåvo riksföreståndaren sin röst. Denne visade sig emellertid i början mycket motsträvig, under åberopande — heter det — av »sin ringa börd», men de lybska sändebuden, vilkas råd han begärde, förklarade, att en vägran skulle ådraga honom ett drygt ansvar; Gustav lät då sitt motstånd falla och förklarade sig beredd att mottaga valet. Själva valhandlingen ägde rum den 6 juni — ett datum, som genom den lybska sändebudsberättelsen kan anses med full säkerhet fastställt — och försiggick med iakttagande av de formaliteter och ceremonier, som landslagen föreskrev. Ärkedjäknen i Strängnäs Laurentius Andreæ höll lagboken med några därpå lagda reliker framför Gustav Vasa, vilken knäböjande och med två fingrar på densamma svor eden. Därpå framträdde varje lagman i spetsen för sin lagsagas representanter och svor kungen tro och huldhet. Dagen avslutades med att en deputation avgick till lybeckarna för att omtala kungavalet. Följande dag ägde en kyrklig högtidlighet rum i domkyrkan, varvid ärkedjäknen högtidligen från koret utropade Gustav Vasa såsom Sveriges och Götes konung. även vid detta tillfälle voro de båda lybeckarna föremål
