»hugga osmundsjärn». Järnet blev också landets viktigaste exportvara; år 1559 uppgives värdet till 328,000 mark och procenten av totalexporten till 28,2.
I hela sitt förhållande till näringslivet, i sin uppfattning om statens rätt och förmåga att ingripa, reglera och kontrollera tillhör Gustav Vasa den begynnande merkantilismens tidsålder, låt vara att han teoretiskt icke omfattade något som helst ekonomiskt system. Handeln var otvivelaktigt den näringsgren, vilken han ägnade sitt livligaste intresse. Han var själv landets störste affärsman, drev handel både inom och utom landet, bl. a. med de i hans och kronans varuhus hopade produkterna, och han hade köpmän och hantverkare anställda i sin tjänst. De handelspolitiska problemen och åtgärderna intaga en framskjuten plats i hans regentgärning; de gällde sådana saker som reglerandet av införsel och utförsel och av handelsutbytet mellan stad och land, stävjandet av dyrtid och prisstegring och dylikt.
I ett mandat av den 4 april 1546 har Gustav Vasa givit en sammanfattning av sina åsikter och planer rörande den inre handelns ordnande, särskilt med syfte att råda bot mot den överklagade dyrtiden. Med mycken skärpa ingrep han mot s. k. landsköp, d. v. s. köp genom mellanhänder på landsbygden; bönderna borde förbliva bönder,
