henne ett barn, den 1583 födde sonen Erik. Äktenskapet var, sannolikt mest på grund av drottningens underliga lynne, icke lyckligt och upplöstes genom hennes död 1535. Konungens änklingstid blev ej lång; redan följande år äktade han den unga Margareta Eriksdotter (Leijonhufvud), ett steg, varigenom han kom i nära släktskapsförhållande till åtskilliga av de förnämare adelssläkterna. I henne fick Gustav Vasa en ädel och god maka. Äktenskapet blev rikt välsignat både med lycka och avkomma; av de tio barn, som drottning Margareta födde åt sin gemål, nådde åtta vuxen ålder, nämligen sönerna Johan, Magnus och Karl samt döttrarna Katarina, Cecilia, Anna, Sofia och Elisabet. De femton år, som detta äktenskap varade, utgjorde nog i rent personligt hänseende Gustav Vasas lyckligaste tid, en tid av rikt och förtroligt familjeliv.
Hovets vistelseort var på Gustav Vasas tid icke uteslutande eller ens företrädesvis Stockholm, utan det flyttade omkring från den ena gården till den andra, särskilt dem som lågo kring Mälaren: Svartsjö, Gripsholm, Rävsnäs, Tynnelsö, Kungsör, Ekolsund och flera andra. När underhållet var förtärt eller av andra skäl otillräckligt, drog man sina färde till en annan plats. En gång hade konungen begivit sig till Gripsholm men skrev efter ett par dagar därifrån till sin »käre hjärtans Margrete», att hon skulle göra sig i ordning att
